Jag slutade gårdagens blogg med:
Vi kommer aldrig att kunna stå där enbart som betraktare. Vi förändras.
Gissa åt vilket håll?
Frågan hade faktiskt egentligen bara ett svar. Det som återspeglas i massmedia, TV, tidningar TV-spel och så vidare har en förutsättning: ”Det finns ingen Gud”
Detta matas in i oss dag ut och dag in. Vi börjar dagen med att läsa om våldtäkter, rån, mord, mordbränder etc. Många av oss blir djupt upprörda. Vi tar oss ut i trafiken och bär fortfarande på den upprördheten. Det tar vi ut på våra medtrafikanter. Där är tutan ett jättebra redskap. På dom bara! ”Fingret” brukar också fungera. Det avlastar liksom lite av ilskan vi bär på. Men vårt sätt att avlasta oss, skapar bara yttelrigare irritation hos omgivningen.
Många av oss har gått så långt att vi blivit lite apatiska. Vi reagerar inte ens längre. Varken när eländet tutas in i oss eller när saker går fel. Med nerfällda axlar vandrar vi vägen fram. Om någon blir misshandlad framför våra ögon stannar vi och tittar till lite. Så går vi vidare om möjligt ännu tommare.
Man brukar säga att det värsta är inte de onda människornas ondska, utan de ”goda” människornas likgiltighet.
Hur ska vi då vända på den nedåtgående spiralen?
Läs och meditera tills dessa ord blir en del av dig (psaltaren 121):
”Jag lyfter mina ögon upp till bergen. Varifrån skall min hjälp komma?
Min hjälp kommer från HERREN, som har gjort himmel och jord.
Inte skall han låta din fot vackla, inte slumrar han som bevarar dig.
Nej, han som bevarar Israel, han slumrar inte, han sover inte.
HERREN bevarar dig, HERREN är ditt skydd på din högra sida.
Solen skall inte skada dig om dagen, och inte månen om natten.
HERREN skall bevara dig från allt ont, han skall bevara din själ.
HERREN skall bevara din utgång och din ingång från nu och till evig tid.”
Detta förvandlar oss också om vi tar in det, det tar lite tid att lära sig detta, men det är värt tiden.
Kommentera