Hur bär man sig åt för att komma åt den där makten då?

Detta är en fortsättning på dagens blogg…

Först och främst: Makten är Guds och det är Jesus som gör oss delaktiga. Inte vi själva. Pånyttfödelsen kommer som ett resultat av tron på Herren Jesus Kristus. Det är varken Gudstjänstbesök eller försök att vara ”god” och göra ”goda” gärningar som gör en människa till kristen. Det är inte ens en fråga om att göra något för Gud  utan istället att låta honom göra för oss det vi själva aldrig skulle kunna.

I Joh 5:24 läser vi:”Sannerligen säger jag er: den som hör mitt ord och tror på den som har sänt mig, han har evigt liv. Han faller inte under domen, utan har övergått från döden till livet.

Det är bara stolthet och otro som kan förhindra en omvändelse, när man fått veta vad det handlar om. När vi tar emot detta enkelt och utan krusiduller kan Gud fullt ut verka i våra liv. Eller som en man sade till mig när jag frågade, ”det är bara att kapitulera inför Gud”. Det tog tid innan jag hade förstått vad detta betydde fullt ut.

Jag var som en drunknande som inte litade på att de som kastat ut frälsarkransen till mig också skulle kunna dra mig iland. Jag var tvungen att lita på dem eller att drunkna. Fortsatte jag själv skulle jag gå under. Så vi har bara två val: lita på att Gud kan och vill klara av det han lovat eller också fixa det själva.

Published in: on 23 januari, 2010 at 19:44  Kommentera  

Det är makt i Jesu namn

Idag skriver jag till er och oss alla som är slavar på alla möjliga sätt.

Slavar under olika sjukdomar.

Slavar under ångest och självömkan.

Rädsla för vad framtiden kan bära med sig.

Oro för våra barn och vårt eget åldrande.

Det finns oändligt många saker som vill förslava oss, vår egen oro, sjukdom och rädsla.

I Ef 1 kan vi läsa:

”I honom är vi friköpta genom hans blod och har förlåtelse för våra synder på grund av den rika nåd som han har låtit flöda över oss, med all vishet och insikt.

Vi är alltså friköpta från allt som binder oss.:”över alla furstar och väldigheter, makter och herradömen, ja, över alla namn som kan nämnas inte bara i denna tidsålder utan också i den kommande. Allt lade Gud under hans fötter, och honom som är huvud över allting gav han åt församlingen.”

Så vi är fria ifrån det som binder oss, frågan är bara om vi vågar eller känner för att ta emot det.

Om vi då tänker, den tron har jag inte, så betänk att det är din sak att be och Guds sak att svara. Så frågan är snarare om vi vill eller om vi känner för det. Tron kommer från Gud genom det ord ni nu får er till livs.

Ibland svarar han omgående, och ibland måste saker läggas tilrätta inom oss för att vi ska kunna se att något händer.

Det är roligare när det händer direkt, men från första bönemeningen har Gud hört vår bön. För honom är att höra och att svara samma sak.

Published in: on 23 januari, 2010 at 13:49  Kommentera  
%d bloggare gillar detta: