Läs 1 Mos 2:4-4:26. Där beskrivs tiden närmast efter skapelsen, Guds plats i sin skapelse, gemenskapen med människan och hur livet blomstrade.
Här beskrivs hur Gud lät jorden bli fruktbar, hur växter, fiskar och djur kom till. Hur människan formades av jorden. [Om ingen har tänkt på det förr, så består vi av jordens mineraler. Inget extra. Järn, magnesium, kalk, calcium, väte, kol, syre bundet i olika former av oxider etcetera. när vi dör återgår vår kropp till de mineraler vi skapats ur.] Som vi säger i jordfästningsritualen:”Av jord är du kommen och till jord ska du återvända”. Likadant var det med djuren och fåglarna.
Nu vill jag inte ta en diskussion om hur Gud gjorde, men i ovanstående kan vi se mixen. Vi kan också se hur Gud gick (eller hur det nu gick till) i det första paradiset. Han pratade med människan, instruerade och såg till att det alltid skulle finnas de förnödenheter som behövdes för ett gott liv.
Men över ett träd hängde ett demoklessvärd… ”Äter du av detta skall du döden dö”. Givetvis kunde inte människorna som de männsor de var avhålla sig. Smaskens, det var gott, ju! Men vad människan inte då begrep var att hon förändrades i sitt sinne. Människan gömde sig från Gud, livets källa. När Gud kom dit för att dela gemenskap, var Adam och Eva puts väck! ”var är ni någonstans”, frågade Gud. Tja, vi skämdes för vi upptäckte att vi var nakna… Nu hade den mentala förändringen, bort från vad Gud hade tänkt, påbörjats! Likaså distansen till Gud och den livsuppehållande källan han hade skapat hade börjat öka. Därför blev människan distanserad från sitt inre (verkliga) jag som hörde ihop med Gudsgemenskapen, distanserad från Gud och från hans livgivande gåvor. Människan blev utelämnad till sig själv för sin försörjning och överlevnad. Avundsjukan började spira och därmed tanken på att göra sig av med ”konkurrenter”. [Kain och Abel] Döden hade börjat göra sitt intrång.
I dess alla former. Sjukdomar, mord, kamp mot den mark som från början var tänkt att vara livgivaren från Gud själv. Distansen fortsatte att öka och i 1 Mos 4:26 kan vi för första gången läsa om hur man började åkalla Gud: ”Vid den tiden började man åkalla HERRENS namn.” Han var distanserad. Man kunde inte längre umgås ansikte mot ansikte med Gud.
Fortsättning följer..
bra skrivet