BIBELN OCH VERKLIGHETEN

Nu på morron Blev jag kraftfullt påmind om dagens tema i kyrkorna på ett nästan groteskt sätt. Ja, det är människorna [folket] runt Bjästahändelserna. Vi har sett hur de först gav sig på den utsatta flickan, så kom programmet på ”Kalla Fakta” och nu vändes mobbens blickar mot den antagne förövaren. Med samma hätskhet och hat som flickan fått stå ut med.

Det var bara det att TV hade använt en psudonym för förövaren, och det fanns en klasskompis till den verklige förövaren med det namnet, och nu blev det han man vände sig emot. Samma indignation, samma känslor samma hat vändes bara mot nya objekt.

Tro mig! Jag är övertygad om att ”folket”, ung som gammal, trodde att det var det goda de stod (står) för. Den onda människan som byggt upp sitt hat genom samhällets allt hårdare klimat fick man plötsligt olika offer att känna för. Hatet fanns hela tiden där. Samma hat, samma inre emfas! När sanningen om den verklige förövaren dök upp tog man inte flickan till sitt hjärta, bad om förlåtelse och upprättade henne. Nix, på människovis sökte man bara efter nya objekt att ge sig på!

I bibelns värld blir önskan om frid och förlåtelse den verkliga vägen till försoning och kärlek människor emellan. Men vi söker folk att fördöma. Det värsta av allt: vi tror att vi står för det goda!

Vi står nu inför påsken, dagens berättelse ur bibeln handlar om hur Jesus rider in i Jerusalem på en åsna och blir hyllad i alla tonarter:

”Matt 21:7 De förde åsnan och fölet till honom och lade sina mantlar på dem, och han satt upp.

Matt 21:8 Folkskaran som var mycket stor bredde ut sina mantlar på vägen. Andra skar kvistar från träden och strödde på vägen.

Matt 21:9 Och folket, både de som gick före honom och de som följde efter, ropade: Hosianna, Davids son! Välsignad är han som kommer i Herrens namn. Hosianna i höjden!”

Idag används texten som prolog inför påsken. Jerusalem som på den tiden inte var så stor, var pga påsken fylld till bristningsgränsen av människor från olika områden som hyllade Jesus.

Ett par dagar senare:

”Matt 27:19 Medan Pilatus satt på domarsätet, sände hans hustru bud till honom och lät säga: ”Ha ingenting att göra med denne rättfärdige man! Jag har i natt lidit mycket i en dröm för hans skull.” Matt 27:20 Men översteprästerna och de äldste övertalade folkmassan att begära att Barabbas skulle friges och Jesus dödas.
Matt 27:21 När landshövdingen frågade dem: ”Vilken av de två vill ni att jag skall frige åt er?”, svarade de: ”Barabbas”.

Matt 27:22 Pilatus frågade dem: ”Vad skall jag då göra med Jesus, som kallas Messias?” Alla svarade: ”Korsfäst honom!”

Matt 27:23 Han frågade: ”Vad har han gjort för ont?” Men de skrek ännu högre: ”Korsfäst honom!”

Matt 27:24 Då Pilatus såg att ingenting hjälpte utan att oväsendet bara ökade, tog han vatten och tvättade sina händer i folkets åsyn och sade: ”Jag är oskyldig till denne mans blod. Ni får själva svara för det.”

Matt 27:25 Allt folket svarade: ”Hans blod må komma över oss och över våra barn.”

Matt 27:26 Då frigav han Barabbas, men Jesus lät han gissla och utlämnade honom till att korsfästas.”

Samma stad, samma folkmassa, samma Jesus!  De som ett par dagar tidigare hade hyllat honom skrek nu efter hans avrättning.

Vi måste inse att det var ondska som behärskade ”folket”, men de själva uppfattade det inte som ondska, utan något gott.

Så är det också i Bjästa, i Israel, i Palestina, i Afghanistan, i Al quaida, i Nigeria, Liberia etc. Man tror att man gör rätt när människor offras på ondskans altare. Därför behöver vi Jesus i våra liv!