Vi lever i en tid där hämnd känns naturlig. Vi kräver hårdare straff, vi ger ”fingret” åt medtrafikanter och biltutan är så nött så det skulle gå att spegla sig i den.
Allt detta tenderar att öka vår egen benägenhet att skapa irritation och olust omkring oss. Tänk bara på en sådan sak: ”Lappen på svättstugudörren: Städa efter dig och håll tvättiderna” /En GRANNE!. Känn efter, hur känns det?
Nästa gång jag ska tvätta har lappskrivaren tiden just före mig och har inte städat ur. Med illa dold skadeglädje tömmer jag hans maskin på golven och börjar tvätta…. Till sist måste Robert ”robban” Aschberg träda in! Hat, ilska och irritation föder ännu mer hat, ilska och irritation.
Det är inte hämnd som är bromsen på det destruktiva hjulet, det är förlåtelse! Lek istället med tanken att du blivit sen när du tvättat och finner din tvätt hopvikt och en trivsam granne som säger att ”du hann inte hit, så jag vek ihop tvätten åt dig, medan jag ändå höll på”. Jesus säger:
I går morse var det jag som strulade till det i tvättstugan och glömde tvätt i torkskåpel. Men en mycket trevlig tjej hade vikt ihop kläderna prydligt och vi kunde le tillsammans åt missödet. Nu var det hon som ”bjöd på kaffet”. Med Jesus ord i tankarna blir det mycket lättare för mej att göra detsamma. Även i den mycket tuffare situation som Jesus beskriver när du citerar Matteus.
PappaDet är inte så mycket att tilläga. Det är sant som du skriver, att det enda som gäller är Jesu död för våra synder. Vi får vila i det och veta att han är sannfärdig och trofast och förlåter alla våra synder.