Vad de flesta kristna kanske inte ens sett vidden av, och andra inte förstått.

Detta har jag skrivit förut:

”Det finns alltså ingen god människa. Men vi är förklarade rättfärdiga genom tron på det Jesus har gjort, men det gör oss inte till goda människor. Vi är bara människor som Gud inte utkräver straff av för vår ondska.” I Markus 10:17 läser vi: ”När Jesus fortsatte sin vandring, sprang en man fram, föll på knä för honom och frågade: ”Gode Mästare, vad skall jag göra för att ärva evigt liv?” 18 Jesus sade till honom: ”Varför kallar du mig god? Ingen är god utom en, och det är Gud.” 

Lär och lär: Inte ens Jesus betraktade sig som god. Trots att han offrade sitt liv för en fullständigt korrupt mänsklighet. Han till och med offrade sitt liv för dem som korsfäste honom! Men varför skulle han göra det?

Svaret är själva det centrum i den kristna tron som är helt åtskild fråh alla andra religiösa sammanhang. Sedan får de kristna församlingarna göra eller säga vad de vill. Ingen får någon gemenskap med skaparen utan detta svar. Jesus var ingen profet, inte heller någon som skulle lära ut hur vi ska leva. Han var till 100% människa och till 100% Gud. Det förklarar hur han kunde göra saker som vi anser omöjliga. Utan detta är hela NT omöjligt!  Då är det som en del redan tycker. Bara en sagobok!

Som jag tidigare skrivit: Om Josef varit ”på” Maria, eller om det varit någon annan människa,  skulle Jesus bara varit en som man förr sa, oäkting! Bara en lite knepig typ, liksom. Det är därför underberättelserna är så centrala. Brödundret, uppväckelsen av de döda, helande, gå på vattnet… allt, visar på hans oerhörda makt som Guds son! Men som det står om människorna i hans hemstad: de såg i Jesus bara den lille knatten som växt upp där; …hur skulle han kunna göra nåt utöver det normala?? Därför, står det i NT! Kunde han inte göra så många tecken där. 

Matt 13:54-36 ”54 Han kom till sin hemstad och undervisade dem i deras synagoga, och de blev mycket förvånade och sade: ”Varifrån har han fått denna vishet och dessa kraftgärningar? 55 Är det inte snickarens son? Heter inte hans mor Maria och hans bröder Jakob och Josef och Simon och Judas? 56 Och bor inte alla hans systrar här hos oss? Varifrån har han fått allt detta?” 57 Och de tog anstöt av honom.

Så blev Jesus dödad. (mördad?) I vilket fall var det ett för den som vill läsa på var det ett skrikt justitiemord om det inte kunde ligga någon annan orsak i botten. Han var oskyldig, men blev korsfäst i alla fall. Varför?

Då kommer frågan. Var han verkligen oskyldig? Så kommer gåtans lösning. NIX, han var inte oskyldig.

Han hade snattat, stulit, rånat, mördat, våldtagit, pysslat med pedofili, övergivit sina barn när de som mest behövde honom, sparkat på dem som redan låg. Han var minsann ingen oskyldig figur utifrån sitt uppdrag. Han var värd varje slag av piskan när han skulle straffas! ! !

För att förklara det bättre: Jesus som jordisk person hade inte gjorde detta. Men han bar allt vad mänskligheten kunde pyssla med för att vi skulle få frid!

DETTA ÄR SANT! I Jesaja 53:5-6 står det:

5Han blev pinad för våra brott, sargad för våra synder, han tuktades för att vi skulle helas, hans sår gav oss bot. 6Vi gick alla vilse som får, var och en tog sin egen väg, men Herren lät vår skuld drabba honom.

Om vi läser vår läxa här, förstår vi varför han var skyldig till allt detta! Det var ju DINA och MINA brott han bar! DÄRFÖR var han skyldig! Skyldig till precis allt en människa kan hitta på!

Så jag skriver det igen: ”Vi är bara människor som Gud inte utkräver straff av för vår ondska.” Varför? Jo, för straffet är redan taget. -I praktiken av Gud själv! 

Jes 53:5 Han var genomborrad för våra överträdelsers skull, slagen för våra missgärningars skull. Straffet var lagt på honom för att vi skulle få frid, och genom hans sår är vi helade”!

Varsågod, be my guest, säger Gud! Du berhöver inte vara god. Det räcker med att du tror och tar emot det!

För den som förstår och tar emot vad Jesus gjorde (och gör) är inför Gud förklarad rättfärdig och har därvid fullt tillträde till himlens konsekvenser även här på jorden.

Bra va?

Detta är mitt budskap idag, lyssna och se på länken Tänk också på vad jag skrivit här när du ser det innehållet.

http://www.youtube.com/watch?v=_gGBMv42dJY&feature=related

Published in: on 26 februari, 2011 at 10:50  Comments (12)  

Jag hörde inga röster, allt blev lugnt och tyst…

Jag har upptäckt att för de flesta människor betyder omvändelse att bli en ”bättre” människa.

Inte lika lömsk, inte lika egoistisk eller fylld av habegär. Att kunna vara kärleksfull så där i största allmänhet. Inte heller förse sig på andras bekostnad. Att ge barnen den kärlek och tid de verkligen behöver. Eller att inte låta karriären få för mycket tid från omsorgen om de människor vi möter.

En del orkar inte ens försöka eftersom de vet hur det kommer att gå. Några vill inte. Så det man inte så sällan får höra är att ”se på de religiösa, de är inte ett dugg bättre än vi”. Vi skulle då vara de som inte tror eller bryr sig nåt vidare om Gud.

Liksom: vad är det för mening med att bli ”god” när det är mycket roligare att ha kul och visa upp ”fina fasaden”. De ”religiösa” är då inte nåt bättre. ”Det är bara att gå till kyrkan en gång i veckan och få förlåtelse, sedan fortsätter dom som vanligt!”. Detta har jag satt inom citationstecken eftersom det inte bara är en gång jag hört det.

Hela resonemanget bygger på tanken att få nåt från Gud, kräver att man har nåt att kohandla med.

Ungefär som när man är på kasino. Det går ju inte att spela om man inte har nåt att växla in till spelmarker! I analogi med det så kan man liksom växla in en god handling eller -ännu bättre- ett allmän godhet mot att Gud skulle ta hand om en.

Det finns inget som tyder på att det fungerar så! Tvärtom! Han älskar oss som vi är, men har inte tänkt att lämna oss som vi är. Allt vi är, både på gott och ont vill han få ta hand om och förädla.

En del tror att omvändelse bara handlar om att bekänna sina synder och få förlåtelse… sedan är det ju en annan gång! Men Gud vill att vi ska lämna allt som är vårt. Både våra sjukdomar, svagheter, synder, rädslor: ALLT! Men också vår intelligens och begåvning, vår familj, vår ekonomi, vårt hus, vad varje dag ska innehålla. ALLT!

Om vi ber till Gud och lämnar över det kommer han att ta hand om allt detta och förvandla det! Därmed våra liv.

Den som inser det här kommer också att förstå vad det betyder att Gud inte har tänkt lämna oss som vi är.

Det finns djup i Herrens godhet…

******

JAG HÖRDE INGA RÖSTER, ALLT BLEV LUGNT OCH TYST
NÄR HAN SÅG PÅ MIG OCH SA:
JAG ÄR LJUS OCH GLÄDJE.

JAG SÅG INGA SYNER, MEN ALLT BLEV LJUST OCH TYST,
NÄR HAN VISADE MIN VÄG.
DÅ FICK LIVET MENING.

Published in: on 24 februari, 2011 at 07:53  Comments (3)  

Jag har upptäckt att det finns saker som måste förklaras bättre!

Jag som trott att det jag har skrivit bara behövdes som en slags kunskap om hur tro, tilit till Gud eller hur bön fungerar, för att folk ska förstå vad kristen tro är för något. Nu har jag fått börja tänka om.

Det är inte så att det jag skrivit har varit fel i sig, men jag har efter att ha resonerat med flera personer upptäckt att det stora flertalet människor inte har klart för sig sådant som jag har sett som självklart när jag skrivit. Det betyder att till de flesta av er mina läsare, har jag aldrig nått fram till fullt ut.

En fråga som har dykt upp av och till är hur goda människor och framförallt då barn kan drabbas av lidande, sjukdom och död. Ja till och med födas med alla möjliga åkommor och problem. Dom har väl inte hunnit göra något ont? Varför ska dom då ”straffas”?

Här finns det ett problem som Bibeln faktiskt har ett svar på, men som sällan tas upp. I syndafallet fick det inte bara konsekvenser för ”huvudsyndarna”, Adam och Eva. Det var som vi kan se inte bara dom som blev åtskilda från Gud. Som exempel på det berättas det i 1 Mos. om hur Kain mördade Abel. Ondskan hade redan slagit rot i den genetiska avkomman. Det gör också att vi är delaktiga i en ond tidslinje som har degenererat våra gener. I tusentals år. Detta orsakar vad vi kallar lidande av olika slag.

Så det nyfödda barnets sjukdomar och problem beror alltså inte på dess egen ondska eller ens föräldrarnas. Utan på att det är en del av ett ont släkte sedan årtusenden tillbaks.

Joh 9: 1 När Jesus kom gående fick han se en man som var blind från födelsen.

2 Hans lärjungar frågade: ”Rabbi, vem har syndat, han själv eller hans föräldrar, eftersom han föddes blind?”

3 Jesus svarade: ”Det är varken han eller hans föräldrar som har syndat.

Läs också!
Just då kom några och berättade för Jesus om de galileer vilkas blod Pilatus hade blandat med deras offer. [kap]
Jesus frågade dem: ”Menar ni att dessa galileer var större syndare än alla andra galileer, eftersom de fick utstå detta?
Luk 13:3 Nej, säger jag er, men om ni inte omvänder er, kommer ni alla att gå under som de.

Men ännu värre än så är det. Hela skapelsen saboterades.

Samma sak ser vi ju gång på gång i naturen. Ungar som föds till undergång, Hela arter som släcks ut. Gång på gång. Vad har dom gjort för ont?

I Rom 8 läser vi: 20 Skapelsen har ju blivit lagd under förgängelsen, inte av egen vilja utan genom honom som lade den därunder. Ändå finns det hopp om 21 att också skapelsen skall befrias från sitt slaveri under förgängelsen och nå fram till Guds barns härliga frihet. 22 Vi vet att hela skapelsen ännu samfällt suckar och våndas.

Det är alltså inget straff jag i sig pratar om, utan en konsekvens av att vara delaktig i en söndertrasad värld.

Kom ihåg att dörför finns det ingen människa som är god. Ingen kan bli god. Men hur slipper man undan helvetesscenariot då?

 Det finns alltså ingen god människa. Men vi är förklarade rättfärdiga genom tron på det Jesus har gjort, men det gör oss inte till goda människor. Vi är bara människor som Gud inte utkräver straff för vår ondska.

För den som förstår och tar emot vad Jesus gjorde (och gör) är inför Gud förklarad rättfärdig och har därvid fullt tillträde till himlens konsekvenser även här på jorden.

Fortsättning följer.

Published in: on 20 februari, 2011 at 14:51  Kommentera  

Varför skulle nu korrigeringen vara så viktig?

För mig känns svaret enkelt, men jag vet att för de allra flesta är det nog inte begripligt. Jag vet utifrån vad jag själv varit med om, vad mina vänner berättat, min fru, mina barn, så kan har vi fått erfara hur Gud faktiskt givit de mest anmärkningsvärda svar på våra behov.

Naturligtvis inte på upplevda behov. Det är ju klart att jag upplever att jag har ett behov av en bil som får folk att nästan (Nästan?) bli avundsjuka. En sprillans ny BMW med all exrautrustning. Men det är ju inte det som är min verkliga behov.Mitt verkliga behov är att kunna färdas så att jag kan fullfölja vad jag faktiskt behöver.

För några är det ett busskort, för andra friska ben, fär återigen andra en fungerande familj. Det är sådant som ligger i Guds löften.

Som jag skrev första gången såg det ut som om det bara var de som är helt renins på allt som kan få se hans makt. Det viktiga är att det är inte så. Det viktiga är att vi måste kunna se honom som alla goda gåvors givare. ÄVEN om vi har BMWn, pengar i överflöd etc. Men den dagen vi tror att det är bilen, pengarna eller hälsan som ska vara vår trygghet, då försvinner Gud bort i en slags dimma.

Det är detta som är ”rikedomens” och kunskapens förbannelse. Vi litar mer på det som hör ihop med vår tilltro till tillvaron idag än den mäktiga kraft som Gud erbjuder, men som inte är synlig och begriplig i vår världsliga tillvaro!

Så det är inte rikedom på nåt som ger oss Gudserfarenhet, det är när vi vänder oss bort från detta och kikar på Guds löften!

Published in: on 15 februari, 2011 at 00:54  Comments (2)  

En MYCKET viktig korrigering.

När jag hade skrivit sista inlägget blev fick jag ett påpekande kring det sista stycket som det har tagit mycket tid att tänka igenom och tänka igenom för att det skulle bli rätt.

Jag var övertygad om att det var så som jag skrev. Men nu har jag insett att det jag skrev inte är helt korrekt. Jag skrev:

Det andra handlar om att kunna byta fokus. Från en tung här- och nu situation till de löften och det hopp som finns i bibeln. Detta omskapar vårt sinnelag. Både så att vi upplever en inre kraft och en faktisk förändring i sak. Skälet till detta är att det först är när mänskligt stöd eller materiell hjälp tas ifrån en människa som Jesu kraft kan börja verka. (om vi inte har låtit bitterhetan ta överhand, förstås).”

Men det är faktiskt inte bara när en människa har tappat all yttre trygghet som Jesu kraft kan börja verka.  Det är först när när vi slutar trygga oss mot den tillvaro vi lever i Han fullt ut kan verka.

Så länge vi har hundra spänn i fickan, undrar vi över hur vi ska kunna använda dem till vårt stöd. Eller vad vår snälla granne kan hjälpa till med. 

När vi inser att allt vi äger och har kommer från Gud blir vi inte beroende av det för vår egen trygghet. Vi kan liksom Jesu ord till den rike ynglingen göra oss av med allt för att ställa upp, ändå kommer vi att finna trygghet och hjälp från Gud.

Vi ber Gud välsigna maten…. Jesus tackade Gud för maten.  -Det är lite skillnad! 

Published in: on 12 februari, 2011 at 15:25  Kommentera  

Välj fokus, det är detta som avgör hur ditt liv kommer att utvecklas.

Jag avslutade mitt sista inlägg här på bloggen med berättelsen om hur Jesus togs emot på sin hemort och hur han därför inte kunde göra så många ”kraftgärningar”, som det kallas. Folket trodde helt enkelt inte på honom. Inom sig hade de garanterat minnesbilden av Jesus som liten knatte inpräntat. Det framgår också av texten kring detta:

Är det inte snickarens son? Heter inte hans mor Maria och hans bröder Jakob och Josef och Simon och Judas? Och bor inte alla hans systrar här hos oss? Varifrån har han fått allt detta?” [för den nyfikne: vi har i NT ett brev, ”Jakobs brev”, vilket är skrivet av Jesu bror som är omnämnt här]

Allt detta är helt naturligt. Det viasar på omgivningens bristande tro som blockerade delar av Jesu verk där. Men det ger också en fingervisning om hur tro kommer till och hur den kan försvinna.

Det jag har citerat här uppe innehåller ju bara normal psykologi. Det hör ihop med hur bibeln beskriver trons och/eller otrons tillväxt.

Låt mig ge ett exempel från ett annat område. Barnet som just lärt sig att cykla. Nere i backen kommer en man gående. I barnet finns då tanken att jag får inte cykla på honom. Fokus blir därmed på mannen. Vem tror ni barnet cyklar på? Trots att vägbredden är stoor! Dit vårt sinne är vänt, dit pekar vår ”kompass” och ditåt kommer vi att utvecklas.

Vi har alltså i grunden två perspektiv att fokusera på när det gäller tron. Det ena är att fokusera på de omständigheter vi befinner oss i. Vår känsla inför ensamhet, oro, sjukdomar eller vad det nu kan vara växer upp till gigantiska berg. Det är väl ingen som tror att inte folket i Nasaret behövde finna ro och hjälp? Men deras föreställningar som levde kvar sedan Jesu barndomstid gjorde om inte annat än av ren stolthet att de aldrig närmade sig.Det absoluta flertalet av människorna håller sig krampaktigt kvar i denna verklighetsuppfattning. Hur destruktiv den än är!

Det andra handlar om att kunna byta fokus. Från en tung här- och nu situation till de löften och det hopp som finns i bibeln. Detta omskapar vårt sinnelag. Både så att vi upplever en inre kraft och en faktisk förändring i sak. Skälet till detta är att det först är när mänskligt stöd eller materiell hjälp tas ifrån en männiksa som Jesu kraft kan börja verka. (om vi inte har låtit bitterhetan ta överhand, förstås).

Kom ihåg att det är vi som begränsar Jesu makt (som man gjorde i Nasaret) för den finns inga gränser.

Published in: on 2 februari, 2011 at 21:48  Comments (2)  
%d bloggare gillar detta: