Med åren har jag fått en erfarenhet av Gud som jag skulle vilja få dela med mig av. Det är ett fenomen som är oerhört svårt att beskriva. Ibland är det klart och tydligt, ibland (för det mesta) är det vagt och lite svårt att uppfatta. Ibland tror jag inte att jag ens kan uppfatta det. Jag tror att det har att göra med hur stilla jag är i mitt inre. Klarast har det varit när jag upplevt total stillhet. Då har det hänt att jag faktiskt har hört Guds röst både inom mig och (upplevelsemässigt) med mina öron.
Desto mer oroad jag varit, desto tunnare har rösten varit (och naturligtvis) svårare att uppfatta. Under de perioder jag varit i någon form att uppror mot Gud har det bara varit – tyst.
Så här ser jag det.
Gud vill att vi oavsett hur svåra saker än må vara för oss, ska få veta att han bryr sig och vill stötta alla som litar på honom – genom makten av hans stilla, tunna röst som han tilltalar oss med i vårt inre dagligen.
När våra egna uträkningar och scheman inte håller vill Gud säga: ”Låt mig ta över nu, stilla dig och öppna ditt inre så du kan få veta vad jag vill säga . . . jag vet vägen ut och jag vill berätta hur du ska göra. Jag vill guida dig genom varje steg och varje situation.”
Erfarenhetsmässigt vet jag att det fungerar.
I Bibeln kan vi läsa:
”Var stilla och besinna att jag är Gud”.
Det här tar tid att lära sig. Det är inte hos Gud saker måste förändras. Det är hos oss. Att lära sig lyssna på den inre rösten tar tid.
Detta är en sak jag vetat länge, men inte ens nu är det som att sätta på radion.
Men jag tror inte att det är Gud som är problemet.
Det är jag!
BIBELN OCH VERKLIGHETEN 
Jag har svårt att se hur det kan vara en person som är problemet om två personer har svårt med kommunikationen…
Det finns ett tyvärr för mig här. Jag har försökt att skriva bloggen i en sekvens och i viss mån så bygger steg två på steg ett osv. OM vi ser det hela kommunikationsteoretiskt och förutsätter att två personer i samma dimension (t.ex du och jag) skulle vara inblandade, är ditt resonemang helt korrekt. I vår kommunikation med den andliga världen ser det helt annorlunda ut. Det var ingen tillfällighet att jag använde radioapparaten som rubrik eftersom dessa kräver att vi kommunicerar på samma frekvens. Vi som människor har en förmåga att kunna höra Gud på den frekvens ha kommunicerar, men det är ju han som är Gud (and who am I to disagree). Så hur jag når ”frekvensen” är visad i Bibeln, men det blir allt jag som måste ställa in den. Vad jag här försöker visa är att den kan nås genom den inre stillheten. – Och jag vet att det fungerar!Men normal kommunikationsteori hör liksom inte hemma här!
Då kan ju inte heller Gud vara så intresserad av kommunikation menar jag. 🙂
Jag kan faktiskt inte bestämma mig för hur jag ska tolka det du skriver. Du ger ett mycket intelligent och reflekterat intryck, samtididgt som du kommenterar hela saken rätt ytligt.Antingen skojar/driver du med mig, eller också har du valt ett sådant betraktelsesätt. Det är inte ofta jag hamnar i de lägena, men här vet jag inte riktigt hur jag ska svara eftersom jag inte känner dina bakomliggande motiv.Men helt kort: – I syndafallet gjorde människan ”slut med Gud”. Det var människan som gömde sig, inte Gud. – Hela spiralen med ondska startade samtidigt som människans kognitiva och reptila funktioner blev förhärskande för beteendet. – Lagarna i GT kom till för att skydda skapelsen mot de värsta avarterna. – I ett par svängar försökte Gud stoppa detta (b.la genom syndafloden) …men det hjälpte inte. Därför tappade människan helt kontakten med Gud. – Så kom löftet om messias (Jesus) Han tog på sig all vår synd som hindrade oss från att nå Gud (”fadern”) – Den som tror på detta har hittat en väg att restaurera kontakten med Fadern. – Men hela vårt liv går ut på att överleva här på klotet. Därför agerar vi som vi gör om vi inte tror att Gud har all makt och kan ställa allt till rätta. – Det är vår fruktan för förintelse som orsakar detta beteende. (Hört talas om förintelseångest?) – därför existerar vissa svårigheter.Hoppas att jag inte har skrivit dig på näsan…. När det gäller dig, vet jag faktiskt inte!VÄLKOMMEN ÅTER!
Aylala. Nu gäller det att lyfta blicken lite.Det handlar inte längre om individen.Det här är någonting som jag inte medverkar i och jag hoppas att de som läser lämnar det som har varit.En del saker behöver inte alla förstå. Så tänker jag.
rdb,Självklart tycker jag att det är positivt att folk (du i det här fallet) delger era synpunkter, men så länge inläggen är adekvata och faktiskt kan betyda nåt för den som skriver, är det för mig bara positivt.Nej, alla behöver inte förstå allt, men om man inte förstår måste man ju få undra och kommentera. Jag bara gläds åt de kommentarer jag fått nu. Även din eftersom det gör min blogg mera levande!
Jag är intelligent och tänkande och just detta är något jag tänkt väldigt mycket på och aldrig verkar komma att kunna förstå. Jag har inget ytterligare motiv.Det du pratar om är jag definitivt insatt i efter många års aktivt arbete i SvK. Det svarar dock inte ett enda dugg på mina frågor som är lika enkla, logiska och tydliga som jag är och som Gud skapat mig. Om han har skapat mig vet han hur jag funkar. Om han vill ha kontakt med mig vet han på vilket sätt jag är kontaktbar. Om jag sökt honom under många år men aldrig på något vis fått ett tilltal kan jag inte tolka det på något annat sätt än att Gud faktiskt inte är intresserad… Och nej, du behöver inte svara, jag inser att dina argument är av ett slag som aldrig kommer nå in här. Tack ändå. :-)rdb: Nu fattar jag att din kommentar hos mig egentligen hör hit. För mig handlar det definitivt om individen. I övrigt förstår jag tyvärr inte alls vad du menar.
Jepp, så gott jag kan tänker jag svara (och troligen har du redan fått ett svar)