Vad jag har velat berätta i mina två senaste inlägg är hur Bibeln förutsätter att den himmelska världen har starka influenser på det vi ser och kan förnimma, alltså det som sker här på jorden [i världen]
Om det inte hade varit på det sättet hade Jesus aldrig kunnat gå på vattnet:
Det Paulus talar om när det gäller hur Jesus uppstod från det döda hade varit meningslöst! ”Därefter visade han sig för mer än femhundra bröder vid ett och samma tillfälle, de flesta är ännu i livet, men några har avlidit. ” [1 Kor 15:6] Han hänvisar alltså för brevets mottagare till människor de kände och kunde fråga om de sett den uppståndne! De flesta lärljungarna gav sitt liv för detta!
Likaså skulle det vara meningslöst att be till Gud. För vad skulle han göra? Jag har ett inlägg nyligen som handlar om detta: Rubriken är ”En sak jag fastnat för….” En liknande händelse berättas det om i denna artikel: http://www.junia.se/upptacklivet/173-du-har-max-tre-mder-kvar-att-leva.html
Min reflektion blir då att det är vi människor som genom vår inre övertygelse åkallar vilken del av den himmelska världen som vi vill ge rodret till!
Sätt din tro till fruktan och du kommer att bli paralyserad av fruktan. Tro på dina tvivel, och du kommer att bli osäker och frågande. Tro på dig själv och du kommer att falla gång på gång. Tro på dina känslor och du kommer att oupphörligt bli besviken. Men sätt din tro till Jesus och du får del av hans seger.Den som sätter sin tro till den levande Guden är den som övervinner världen, och den segern kommer att visa sig i hans/hennes dagliga liv.
För oss människor som vuxit upp och levat här på den jordiska sidan av skapelsen är inte detta självklart alls, även om vi försöker och vill. Det är svårt. Det är skitsvårt! Därför får vi ofta sse hur ondskan klipper sönder våra liv, vår trygghet, hälsa och att vi tvingas att skiljas från de som är oss mest kära. Men likväl finns det en väg angiven, och jag vet att den håller.
Kommentera