(Korrigerat) En profetia om hur Jesus skulle ses i Kristineberg? En profetia som inte bara är en skröna!

Det lilla gruvsamhället Kristineberg, c:a 5 mil norr om Lycksele, har fått sitt namn förknippat med ett omtalat och känt gruvschakt, den berömda Jesusbilden däri och en gammal, märklig profetia… [I slutet på 1800-talet var det en gammal dam som uttalade denna profetia. Den blev under en tid traderat muntligt, men skrevs sedan ner och detta dokument förvaras numera vid länsmuséet i Umeå.)

I denna profetia finns det en inte helt oviktig passus: ”
Det kommer en tid att råda stor häpnad inför Kristusbilden. Men snart kommer de att glömma allt, och gudlösheten får övertaget bland folket. De kommer att ropa, att det inte finns någon annan gud än kunskapens gud. Det skimrande berget kommer då att åter visa sig och bli omtalat bland människorna, därför att Guds beskyddande hand fortfarande vilar över folket, som bor där. Denna gång kommer Kristusbilden visa sig uppe på bergets topp, så att alla skall kunna se den. Åter skall människorna se och häpna över det stora undret. Gud ”
Denna senare bild finns på ett marmorstycke som hittades ovan jord och som idag är uppsatt inne i Kristinebergs kyrka. Bilden är identisk, men ser ut som ett fotonegativ av bilden inne i kyrkan.
Jag har sett detta, allt är sant.

Den 29 November 1946 hände det som gjort denna gruva berömd – när man sprängt inne i gruvan och dammet lagt sig, framträdde en silverskimrande bild av Jesus på bergväggen. En tre meter hög gestalt – på 107 meters djup, mitt inne i berget! – hade uppenbarat sig för världen…

Gruvledningen ville fortsätta att spränga, vilket skulle inneburit att Jesusbilden skulle ha förstörts, men arbetarna vägrade. [Senare undersökningar visar att om man fortsatt att spränga, skulle hela gruvan ha rasat, då den ”pelare” som Jesusbilden finns på utgör själva det bärande massivet av gruvan. Arbetarnas respekt för denna gestalt räddade förmodligen många liv. 

Men denna Jesusbild, som uppenbarat sig mitt inne i urberget, är inte bara en märklig och fascinerande bild. Det finns nämligen en mycket gammal profetia som blev aktualiserad i och med denna händelse. Denna profetia, som under årtionden hade bevarats i folkmun, frambars av en kvinna i Vilhelmina lappmark flera årtionden innan denna märkliga gestalt uppenbarades i gruvan. Profetian blev så småningom nedskriven och lades i förvar på Länsmuseet i Umeå.

Så här lyder profetian:
”I världens yttersta tider kommer det att uppstå många falska profeter, av vilka åtskilliga kommer att förutsäga tiden för den yttersta domen. Om du får höra sådana tala, skall du inte tro vad de säger, ty endast Gud vet om den dagen. Beviset på att vi nalkas slutet är människornas lärdom, vilken sprider sig över hela jorden. Folken kommer också att bli egenkära av sig och lita på sig själva. Kristenheten avtar och gudaktigheten försvinner. Människorna skall mena, att ingen Gud har skapat jorden. Somliga kommer att tro, att människorna själva åstadkommit undret. Framtidens människor kommer att göra stora uppfinningar, ja, så stora, att de anser att inte ens Gud gjort sådana underverk. Den mänskliga uppfinningsförmågan kommer att dana om de människor, som Gud skapat, men de människorna kommer att sakna själ.

Människorna kommer att resa i skyn på drakliknande föremål. Det blir drakliknande, fräsande föremål i skyn, på jorden och under jorden. På den tiden kommer människor att jubla och säga sig vara världsalltets herrar. Men ändå är de inte nöjda. Nästa etapp blir försöket att övervinna döden. Ingen skall behöva dö utan få evigt liv. Allt detta kommer människorna att se, men de har ej längre visdomens ögon att se med. De vill ej bättra sig från sina synder. Vedermödans plågor skall övergå alla jordens länder och folkslag, och på alla tungomål kommer klagolåt att höras.

Men i Norden finns ett land med resligt folk, och folken i Nordanlanden skall skonas i det längsta från de vedermödor, som redan gått ut över jorden. Ty Gud själv har rett en boning åt sin enfödde Son i ett av Nordlandets skimrande berg. Berget och landet skall länge vara överskuggat av Herrens hand. Var berget och landet finns, vet ännu ingen, men det skall uppenbaras i världens sista tider. Men innan den tiden kommer, har folken i Nordanlanden vikit av från Guds utstakade vägar. Ännu kommer Gud att förbarma sig över människorna i Nordlandet, därför att de är givmilda av sig. Men även det folket skall tilltaga i synd. Då kommer Gud att visa människorna sin enfödde Sons bostad i det skimrande berget, den boning, som han själv tillrett.

Det kommer en tid att råda stor häpnad inför Kristusbilden. Men snart kommer de att glömma allt, och gudlösheten får övertaget bland folket. De kommer att ropa, att det inte finns någon annan gud än kunskapens gud. Det skimrande berget kommer då att åter visa sig och bli omtalat bland människorna, därför att Guds beskyddande hand fortfarande vilar över folket, som bor där. Denna gång kommer Kristusbilden visa sig uppe på bergets topp, så att alla skall kunna se den. Åter skall människorna se och häpna över det stora undret. Gud kommer även en tid att skona Nordlandets människor från tidens vedermödor, så länge gudabilden visar sig, och dess boning inte krossats av människohänder.

Albert Jönsson var silverfärgad och påminde om sericitkvartsit. Även andra personer som arbetade i gruvan såg bilden, varför gruvfogden slutligen tillkallade en fotograf för att dokumentera händelsen.

Bilden fotograferades, spreds med berättelsen i tidningar, och människor från hela världen vallfärdade till gruvan för att se den. Att ta sig dit medförde besvär, eftersom besökare fick ta sig ner till 120 meters djup och därefter klättra upp till platsen på en stege, men detta bekom inte besökarna som anlände i massor. Med tiden mörknade dock bilden bort och gruvan blev fylld av grus, varmed tillströmningen av besökare avtog. Kristusbilden var emellertid förevigad genom fotografier, och en reproduktion av denna är altartavla i Björksele kyrka.

1985 påbörjades uppförandet av en kyrka i gruvan,[1] nära den plats bilden visades, och en kopia av Kristusbilden har målats dit på väggen. Kyrkan är uppkallad efter sankta Anna, som är skyddshelgon för gruvarbetare. Invigningen skedde 1990. Förutom gudstjänster, vigslar och dop, sker visningar av kyrkan året runt. Verksamheten bedrivs av Kristinebergs Fritid ekonomisk förening.

I Kristineberg inträffade en likartad händelse 1968, då en föreståndare för Konsum såg en Kristusliknande bild på en marmorplatta från hans affär efter en restauration. Denna marmorplatta förvaras numera i underjordskyrkan. Enligt lokala legender skall jorden gå under efter att Kristus visat sig en tredje gång, denna gång på toppen av berget Vitterliden som byn ligger på foten till.

Den vita bilden av Kristus utgjordes av kvartsit omgiven av en svart migmatitmalm. Idag har det byggts upp ett litet kyrkorum där,

Denna händelse skedde efter en profetian. När jag var en ung man fick jag se en liten, marmorskiva som hade kommit fram strax därefter. Det var också sten, och bilden var exakt sådan som den såg ut inne i gruvan. Det ger bara en aning om vad som återstår av händelserna som profetian talar om!

Published in: on 10 januari, 2021 at 09:33  Comments (2)  

The URI to TrackBack this entry is: https://bibelnochverkligheten.net/2021/01/10/om-ni-har-vagarna-forbi-kristineberg-en-profetia-som-inte-bara-ar-en-skrona/trackback/

RSS feed for comments on this post.

2 kommentarerLämna en kommentar

  1. Det där känner jag till…märklig historia. Troligen var väl gestalten i kvarts eftersom den var vit mot gråberget.

  2. Tack för kommentaren. Javisst är den märklig och ännu märkligare blir den när man har sett stenen som numera hänger inne i Kristinebergs kyrka ovan jord. Den är förhållandevis liten, men ser exakt ut som en negativ bild till den i gruvan. Det vanligaste man fär läsa är att Kristusbilden i gruvan bestod av cericitkvartsit, vilket i och för sig är mycket troligt med tanke på berginnehållet. Dock finns det även klorit i berget i den gruvan, och om Kristusbilden då också skulle innehålla klorit, blir det Fyllit som är en silverglänsande vit bergart. Det skulle kunna stämma med vissa berättelser om att bilden glänste när man såg den. Denna plats var inbäddad i berget miljontals år innan den nu talar till människorna. [Luk 19:40Han svarade: ”Jag säger er att om de tiger, kommer stenarna att ropa.” ]


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: