BIBELN OCH VERKLIGHETEN

Det lilla gruvsamhället Kristineberg, c:a 5 mil norr om Lycksele, har fått sitt namn förknippat med ett omtalat och känt gruvschakt, den berömda Jesusbilden däri och en gammal, märklig profetia… [I slutet på 1800-talet var det en gammal dam som uttalade denna profetia. Den blev under en tid delad muntligt, men skrevs sedan ner och detta dokument förvaras numera vid länsmuséet i Umeå.]

Den 29 November 1946 hände det som gjort denna gruva berömd – när man sprängt inne i gruvan och dammet lagt sig, framträdde en silverskimrande bild av Jesus på bergväggen.

Professor Owe Wikström skriver om detta:”Strax innan maskinborrare Johan Olofsson skulle gå av
sitt skift, 107,6 meter under jord i Kristinebergsgruvan
sköt han ett sista sprängskott. Allt verkade vara precis som vanligt när han lämnade jobbet i gruvan.
Klockan fem följande morgon, 29 november 1946, kom
hans arbetskamrat, Albert Jönsson till brytningsrummet
och skulle fortsätta med arbetet. Han möttes av en märklig syn. På bergväggen framträdde en Kristusgestalt i
silverglänsande vit cerisitkvartsit inramad av mörkare kloritkvartsit. Jönsson gick till sina arbetskamrater och berättade att han hade fått en ”rumskompis”. De följde
honom tillbaka och tittade på den ovanliga formationen.
Jönsson fortsatte med sitt arbete och varje gång han riktade sin pannlampa mot bergväggen framträdde Jesusgestalten.
Vid åttatiden kom gruvfogden, Erik Eriksson på sin inspektionsrunda. Det var frukostrast, inga arbetare var kvar i rummet, men när han som vanligt lät blicken fara över de nya borrfälten för att kontrollera att allt var i ordning, upptäckte även han fenomenet, utan att någon
förvarnat honom. När han sedan fortsatte sin runda till andra ställen de sprängt på, berättade han om bilden och efter
frukost var det flera arbetare från andra orter som besökte gruvrummet.
Fotograf Helmer Andersson tillkallades
och formationen fotograferades.

När Johan Olofsson kom till sitt eftermiddagsskift, mötte
han Jönsson som sa: ”Du har en bild på väggen”. Olofsson trodde att man satt upp ett vykort eller liknande, men när
han kom längst in i rummet framträdde kristusbilden även för honom och han blev helt förstummad.
Om effekten av sprängningen hade fortsatt eller väggen fått en stöt när man tog bort löst berg hade bilden inte uppstått, men
det märkliga var att bilden visade sig ändå.

Gruvledningen ville fortsätta att spränga, vilket skulle inneburit att Kristusbilden skulle ha förstörts, men arbetarna vägrade. [Senare undersökningar visar att om man fortsatt att spränga, skulle hela gruvan ha rasat, då den ”pelare” som Ktistusbilden fanns på utggjorde själva det bärande massivet av gruvan. Arbetarnas respekt för denna gestalt räddade förmodligen många liv.]

Men denna Kristusbild, som uppenbarat sig mitt inne i urberget, är inte bara en märklig och fascinerande bild. Det finns nämligen en mycket gammal profetia som blev aktualiserad i och med denna händelse. Denna profetia, som under årtionden hade bevarats i folkmun, frambars av en kvinna i Vilhelmina lappmark flera årtionden innan denna märkliga gestalt uppenbarades i gruvan. Profetian blev så småningom nedskriven och lades i förvar på Länsmuseet i Umeå.

”I världens yttersta tider kommer det att uppstå många falska profeter, av vilka åtskilliga kommer att förutsäga tiden för den yttersta domen. Om du får höra sådana tala, skall du inte tro vad de säger, ty endast Gud vet om den dagen. Beviset på att vi nalkas slutet är människornas lärdom, vilken sprider sig över hela jorden. Folken kommer också att bli egenkära av sig och lita på sig själva. Kristenheten avtar och gudaktigheten försvinner. Människorna skall mena, att ingen Gud har skapat jorden. Somliga kommer att tro, att människorna själva åstadkommit undret. Framtidens människor kommer att göra stora uppfinningar, ja så stora, att de anser att inte ens Gud gjort sådana underverk. Den mänskliga uppfinningsförmågan kommer att dana om de människor, som Gud skapat, men de människorna kommer att sakna själ.

Människorna kommer att resa i skyn på drakliknande föremål. Det blir drakliknande, fräsande föremål i skyn, på jorden och under jorden. På den tiden kommer människor att jubla och säga sig vara världsalltets herrar. Men ändå är de inte nöjda. Nästa etapp blir försöket att övervinna döden. Ingen skall behöva dö utan få evigt liv. Allt detta kommer människorna att se, men de har ej längre visdomens ögon att se med. De vill ej bättra sig från sina synder. Vedermödans plågor skall övergå alla jordens länder och folkslag, och på alla tungomål kommer klagolåt att höras.

Men i Norden finns ett land med resligt folk, och folken i Nordanlanden skall skonas i det längsta från de vedermödor, som redan gått ut över jorden. Ty Gud själv har rett en boning åt sin enfödde Son i ett av Nordlandets skimrande berg. Berget och landet skall länge vara överskuggat av Herrens hand. Var berget och landet finns, vet ännu ingen, men det skall uppenbaras i världens sista tider. Men innan den tiden kommer, har folken i Nordanlanden vikit av från Guds utstakade vägar. Ännu kommer Gud att förbarma sig över människorna i Nordlandet, därför att de är givmilda av sig. Men även det folket skall tilltaga i synd. Då kommer Gud att visa människorna sin enfödde Sons bostad i det skimrande berget, den boning, som han själv tillrett.

Det kommer en tid att råda stor häpnad inför Kristusbilden. Men snart kommer de att glömma allt, och gudlösheten får övertaget bland folket. De kommer att ropa, att det inte finns någon annan gud än kunskapens gud. Det skimrande berget kommer då att åter visa sig och bli omtalat bland människorna, därför att Guds beskyddande hand fortfarande vilar över folket, som bor där. Ytterligare gång kommer Kristusbilden visa sig uppe på bergets topp, så att alla skall kunna se den. Åter skall människorna se och häpna över det stora undret. Gud kommer även en tid att skona Nordlandets människor från tidens vedermödor, så länge gudabilden visar sig, och dess boning inte krossats av människohänder.”

Den var silverfärgad och bestod av sericitkvartsit. Även andra personer som arbetade i gruvan såg bilden, varför gruvfogden slutligen tillkallade en fotograf för att dokumentera händelsen.

Bilden fotograferades, spreds med berättelsen i tidningar, och människor från hela världen vallfärdade till gruvan för att se den. Att ta sig dit medförde besvär, eftersom besökare fick ta sig ner till 120 meters djup och därefter klättra upp till platsen på en stege, men detta bekom inte besökarna som anlände i massor. Med tiden mörknade dock bilden av och gruvan blev fylld av grus, varmed tillströmningen av besökare avtog. Kristusbilden var emellertid förevigad genom fotografier, och en reproduktion av denna är i altartavlan i Björksele gruva.

1985 påbörjades uppförandet av en kyrka i gruvan, nära den plats bilden visades, och en kopia av Kristusbilden har målats dit på väggen. Kyrkan är uppkallad efter sankta Anna, som är skyddshelgon för gruvarbetare. Invigningen av kyrkan skedde 1990. Förutom gudstjänster, vigslar och dop, sker visningar av kyrkan året runt. Verksamheten bedrivs av Kristinebergs Fritid ekonomisk förening.

I Kristineberg inträffade en likartad händelse 1968, då en föreståndare för Konsum såg en Kristusliknande bild på en från hans affär efter en restauration. Denna marmorplatta förvaras numera i underjordskyrkan. Det står att jorden skall gå under efter att Kristus visat sig uppe på toppen av berget Vitterliden så att alla ska kunna se det. Detta har ännu inte skett.

När jag var en ung man fick jag se marmorskivan som hade kommit fram. Detta ger bara en aning om vad som återstår av händelserna som profetian talar om!