Det finns en lösning till dagens svåra läge!

För att förstå storheten i det Jesus gjorde och det som sedan genomfördes aav lärljungarna måste man ha en hum om att allt ont som mänskligheten lever med kommer från en andevärld som är ond och som vi åtminstone i västvärden inte vare sig vill se eller förstå. Vi tror så gärna att det finns ett mellanting som vi lever i och som i grunden är ”neutralt”.

Då måste vi tänka till: är dessa makalösa klimatförändringar vi upplever ”bara” något som händer….? Våra mediciner som håller på att tappa sin verkan, är det så med detta också? Vattnet  som blir blodrött och fiskarna som dör, är detta neutralt. I Upp 16 står det ”3. Den andre (ängeln) tömde sin skål över havet. Och havet blev till blod som från en död, och allt liv dog, allt levande i havet.” Då ställer jag frågan igen, är det en händelse ur en tillvaro vi människor har skapat och som ur det perspektivet är neutralt, eller vad är det vi ser?

Vatten förvandlat blodrött

Världen över kommer det rapporter om floder och sjöar som bokstavligen färgats blodröda. Är det ett tecken i tiden?

Under det år som ligger bakom har det kommit flera rapporter om hur vatten färgats blodrött. Vi ger några exempel på detta.
ABC News rapporterade den 7 september om det märkliga som hänt med ett avsnitt av den största floden i Kina: ”Yangtze River turns Red and turns a Mystery: För en flod som kallas ´det gyllene vattendraget´, så är rött en underlig färg att se. Men det är nu nyansen på Yangtzefloden och tjänste-männen har ingen aning om varför.”
Se bilderna på denna sida.
The Daily Star rapporterade den 16 februari: ”Beirutfloden blev mystiskt blodröd under onsdagen efter att en ström av oidentifierad röd vätska började släppa från den södra stranden av floden i Furn al-Shubbak. Källan till vätskan hade ännu inte fastställts under onsdagskvällen, och floden fortsatte att tömma ut rödfärgat vatten i Medelhavet.

Sjö i södra Frankrike

”The Sun skrev den 8 september om en sjö i södra Frankrike: ”En sjö går i rött bildligt, vilket gör att det ser ut som en scen från en Gore-film”.

Sjön Azov i Ryssland

Tidningen EnglishRussia hade denna rubrik den 25 juli:
”The Azov Sea turned Bloody Red.” Man rapporterade om denna sjö som är belägen mellan Ryssland och Ukraina, om det blodröda vattnet som uppstått i sjön.
”Det är kanske ett tecken på kommande händelser, säger lokalbefolkningen, medan myndigheterna försöker lugna dem.”
Oavsett dessa rapporter om floder och sjöar som uppvisat blodrött vatten, och orsak och förståelse om detta, har vi ändå tagit med dessa rapporter med ett syfte.
Det har skett förr och är omnämnt i Bibeln. Det hände i Egypten då domarna gick över det landet för deras behandling av judarna. Det kommer också att ske igen i den yttersta tiden.
Så här säger Upp. 16:4: ”Den tredje ängeln tömde sin skål över floderna och vattenkällorna, och de förvandlades till blod.”
Det finns kanske de som har svårt att tro på profetiorna om händelser som är beskrivna i Bibelns sista bok, men de kommer ändå att få sin uppfyllelse. De rapporter och bilder som vi här redovisat borde vara en tankeställare, innan världen kommer att se uppfyllelsen av det profetiorna har förutsagt.

Bibelns sista bok, Uppenbarelseboken, ger oss nämligen en beskrivning om hur det kommer att bli än värre. Exempelvis förkunnar den: ”och en tredjedel av allt liv i havet dog”. Upp. 8:9.
Alarmerande rubriker kan inte nonchaleras om det som nu sker i världen:
Ny massdöd – Två miljoner döda fiskar spolades upp i USA
(Aftonbladet 7 november 2011).
80 ton död fisk hotar stränderna i Rio
(Aftonbladet 28 februari 2010).

      

Det är inte bara fisken som dör, det kommer rapporter från olika delar av världen om olika djurarter som hittas döda, på land och till havs.

Bibeln har berättat om hur djävulen och hans anhängare kommer att skapa en tillvaro och visa vad han står för. Dessutom hur det kommer att accelerera och bli värre över tiden.

I nästa inlägg kommer jag att visa på hur det finns en lösning för dem som vill tro. Jag antydde det i gårdagens inlägg, och där finns det både en lösning och ett annan sida av samma situation.

Så min fråga blir då, är allt detta bara en neutral sak som den himmelska världen är frikopplad ifrån? Allt talar för att det inte är så!

DÄRFÖR ÄR LOVSÅNGEN SÅ VIKTIG OCH SKAPAR GLÄDJE OCH MAKT MOT DET ONDA!

Två världar. Den synliga världen och den osynliga, där den synliga är på väg att gå under. Men det finns hopp!

Här kommer jag att ta upp flera saker som är avgörande för vad kristen tro är. Påskens budskap innebär enligt Bibeln ett TOTALT HELANDE BUDSKAP för hela mänskligheten och skapelsen. Att det är så hör ihop med saker jag började att skriva om när denna blogg var ny.

Idag skriver jag till er och oss alla som är slavar på alla möjliga sätt.

-Slavar under olika sjukdomar.

-Slavar under ångest och självömkan.

-Rädsla för vad framtiden kan bära med sig.

-Oro för våra barn och vårt eget åldrande.

-Det finns oändligt många saker som vill förslava oss, vår egen oro, sjukdom, bitterhet och rädsla.

Allt detta är kännetecken på satans verkan. Hans, som kallas denna världens furste. När Jesus berättade för lärljungarna i Joh 12 sade han:

31. Nu faller domen över denna världen, nu skall denna världens härskare fördrivas.

DET ÄR BEFRIELSENS ORD TILL OSS ALLA.

I Ef 1 kan vi läsa:I honom är vi friköpta genom hans blod och har förlåtelse för våra synder på grund av den rika nåd som han har låtit flöda över oss, med all vishet och insikt.Vi är alltså friköpta från allt som binder oss.:”över alla furstar och väldigheter, makter och herradömen, ja, över alla namn som kan nämnas inte bara i denna tidsålder utan också i den kommande. Allt lade Gud under hans fötter, och honom som är huvud över allting gav han åt församlingen.”

Om vi ska få glädje av det, gäller att…

..vi är fria ifrån det som binder oss, på två sätt: Det förflutna är borta och det som kommer kan aldrig binda oss mer. Frågan är bara om vi vågar eller känner för att ta emot det. När jag avslutade ett avsnitt kring Jesu uppståndelse skrev jag:

FASTNA alltså inte i Jesu död, utan be också om att

få del av kraften och glädjen i den tomma graven!

Jaag kan skriva det på ett annat sätt: Älta alltså inte de gamla misstagen, låt inte ”Anklagaren” plåga dig  med saker Jesus redan har dött för och släckt ut på korset (Anklagaren… se Job)). När det förflutna förföljer dig, tacka då Gud för att han genom Kristus har valt att inte se det mer. (I Bibeln står det att det gamla är förgånget och något nytt har kommit) I den tomma gravens kraft finns Anden som vi har fått och som gör att vi kan tro som Jesus.

Jesus sa:”för Gud är allting möjligt.” Men han sa ockå ”Allt är möjligt  för den som tror.” Alltså den troende. Hisnande, inte sant??  Det har jag varit med om själv, så det tror jag på.

Att det har fungerat har inte med min ”starka tro” att göra, utan att jag i de stunderna inte varit lömsk på Gud, fylld av bitterhet och fruktan. Just då, i de stunderna fungerar Guds ande hos mig. Det är den auktoritet som den helige Ande ger och som då kommer till uttryck genom mig.

I 1 Kor 15:19 står det:”17. Men om Kristus inte har uppstått, då är er tro meningslös, och ni är ännu kvar i era synder. 18. Då är också de som har avlidit i tron på Kristus förlorade. 19. Gäller vårt hopp till Kristus bara detta livet, då är vi de mest ömkansvärda bland människor.” Det är inte döden som skapar den andliga kraften, det är uppståndelsen.

Snart smäller det -men vad är det vi ser?

Här vill jag vara lite försiktig i tolkningen, men av alla onormala händelser vi har sett de senaste åren och som verkar accelerera I marken, klimatet, allt våld etc så känns det rätt logist att det vi ser i Korea nu kan vara upptakten till det krig som omtalas i profettexterna. Jag tror att det är andliga makter bakom det vi ser och därför verkar det så svårtolkat vad som händer även för specialister i konfliktteori.

 Larmsignalerna om tillståndet för vår värld ljuder i alla möjliga sammanhang. Smått profetiska budskap finns där man minst kunde tro det.

Att Dagens Industri skulle sälla sig till profetrösterna, var det nog ingen som hade förutsett. Likväl har man gjort det genom en veckobilaga som utkom i oktober.
Budskapet är kopplat till Bibeln. Rubrikens budskap är ”I väntan på apokalypsen”.

Snart smäller det!

Larmsignalerna om tillståndet för vår värld ljuder i alla möjliga sammanhang. Smått profetiska budskap finns där man minst kunde tro det.

Att Dagens Industri skulle sälla sig till profetrösterna, var det nog ingen som hade förutsett. Likväl har man gjort det genom en veckobilaga som utkom i oktober.
Budskapet är kopplat till Bibeln. Rubrikens budskap är ”I väntan på apokalypsen”.

Apokalypsen är ett annat ord för Uppenbarelseboken, Bibelns sista bok. Denna ger en profetisk beskrivning av de svåra händelser som skall inträffa i den yttersta tiden.
Framsidan är i alarmerande rött, med en revolverhylsa. På de skott som finns i revolvern kan man läsa: Oljekrisen, Ekonomisk kollaps, Krig/Terrorism, Klimathotet, Pandemier.
Hela sex sidor inne i tidningen upptas av ämnet. Sidorna inleds med ett uppslag över två sidor, med en revolver riktad mot vår planet. Den stora rubriken lyder: Snart smäller det!
Knappast har väl någon kristen tidning framställt ett så allvarligt budskap. Inte heller ett sådant budskap utan hopp. Dagens Industri beskriver hur människor världen över tror att ”domedagen” snart kommer. Guds räddningsplan för de som vänt sig till Jesus, lyser med sin frånvaro.
Räddningen är nämligen den att Jesus skall komma åter för att rädda sitt folk, Titus 2:13: ”vi väntar på det saliga hoppet, att vår store Gud och Frälsare Jesus Kristus skall träda fram i härlighet.” Det är mer än hög tid att förkunna detta!

 

Nu är det klart. Jesus är uppstånden. Hans makt kan överlämnas till de som tror.

 

Om Jesu död återspeglar ett kosmiskt skeende, av Gud beslutat före skapelsen, vad återspeglar inte hans uppståndelse då?

När jag skulle skriva senast, och tänkte ta upp det jag nu skriver, så kom jag att tänka på det innehåll som det då kom att handla om. Konfrontationen mellan Himmel och helvete, mellan Gud och människa.

Det var detta som utlöste påskdramat!

Herodes sång från Jesu Christ superstar är som konstruerad för att belysa detta. Ondskan, mobbingen, utstöttheten…

Jes 53:7
7. Han fann sig i lidandet,
han öppnade inte sin mun.
Han var som lammet som leds till slakt
eller tackan som är tyst när hon klipps,
han öppnade inte sin mun.
På det sättet korsfästes vår goda Gudason, han korsfästes, dog och hamnade i helvetet.
Ps 88:7 Du har sänkt mig längst ner i hålan, ner i mörkret ner i djupet.
Ps 88:8 Din vrede ligger tung på mig, alla dina böljors svall låter du gå över mig.
Jesus var skuld så varför skulle då inte Faderns vrede drabba honom? – eller var Jesus oskyldig?
Jes 53
5. Han blev pinad för våra brott,
sargad för våra synder,
han tuktades för att vi skulle helas,
hans sår gav oss bot.
När han dog upphörde inte hans liv (lika lite som vårt gör det). Gud hatar inte och straffar människan. Det är våra missgärningar (obs, jag skriver i presens). När Jesus fortsatte sitt liv efter korsdöden bar han allas vår missgärning ner där de hör hemma: Till helvetet!
Kan inte människan hamna i helvetet, då?
Jovisst kan vi det, men bara om vi vårdar oss om det onda i våra liv som Jesus redan burit.
Herodes visade i sin sång ett utklipp av denna ondska. Det drabbade inte bara Jesus, det visade på något som var inneboende inom Herodes själv, och kan vara inneboende i dig och mig om vi släpper till för det!

Så det viktigaste av allt!

UPPSTÅNDELSEN

ANKLAGANDET, GRIPANDET, ”RÄTTEGÅNGEN”, DOMEN… ALLT detta hörde jorden till. Genom att Jesus tog på sig våra synder förlorade han sitt himmelska medborgarskap. Jesu ord på korset: ”vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst: ”Eloi, Eloi, lema sabachtani?” (det betyder: Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?) (Mark 15:34)

Verifikaten av uppståndelsen.

I 1 Kor 15:19 står det:17. Men om Kristus inte har uppstått, då är er tro meningslös, och ni är ännu kvar i era synder. 18Då är också de som har avlidit i tron på Kristus förlorade. 19Gäller vårt hopp till Kristus bara detta livet, då är vi de mest ömkansvärda bland människor.Det är inte döden som skapar den andliga kraften, det är uppståndelsen.

När sedan Paulus sk beskriva hur man kan veta att Jesus faktiskt hade uppstått använder han sig av olika vittnesbörd. Läs och begrunda: Det står i 1 kor 15.

4. att han blev begravd, att han uppstod på tredje dagen i enlighet med skrifterna 5. och att han visade sig för Kefas [Petrus] och sedan för de tolv. 6. Därefter visade han sig för mer än femhundra bröder vid ett och samma tillfälle, de flesta är ännu i livet, men några har avlidit. [ Här hänvisar Paulus till en konkret händelse som vi inte riktigt vet så mycket om, men han säger i praktiken till brevets mottagare att de kan ju själva fråga de som var med och ännu lever, så får ni ett överväldigande vittnesmål!!] 7. Därefter visade han sig för Jakob och sedan för alla apostlarna.

FASTNA alltså inte i Jesu död, utan be också om att få del av kraften och glädjen i den tomma graven!

Gud och människan som vi ser oss idag!

Om man läser händelseförloppet kring Jesu dom är det knappast någon tvekan om att det var vad vi kallar för justitiemord.

Anklagelserna och kravet på hans död kom från Jerusalems religiösa ledare, men eftersom de inte hade behörighet att utfärda en dödsdom blev han överlämnad till Romarna som inte hade dödsstraff för det han anklagats för. Därav gjorde Pilatus allt för att försöka fria Jesus. MEN. Pilatus började inse att han hade fått en pöbel på halsen. När så de judiska ledarna spelade ut sitt sista och viktigaste trumfkort – man hotade alltså med att anmäla Pilatus för kejsaren om han frigav Jesus, vilket skulle få ytterst allvarliga konsekvenser för den romerske ståthållaren – hade Pilatus ingen annan möjlighet än att ge vika för deras krav.

Detta var det för ögat synliga och begripliga förspelet till Jesu död, som jag redan skrivit. 

Allt detta går att se med våra synliga ögon, även om vi utesluter tron, men meningen med att det var av Gud beslutat redan före tidens början, där finns det en djupare dimension.

Det vi kan se men våra mänskliga ögon går det att forska på. Vi kan se vad som hänt och hur det kan ha utvecklats. Det finns en forskare, Josef Blinzler som i boken ”Jesus inför rätta” (”Der prozess Jesu”, 1951) övertygad om att det ägde rum en regelrätt rättegång inför Stora rådet där en dödsdom mot Jesus fälldes. Brottet var hädelse. Denna bestod i att Jesus bejakade översteprästens fråga ”Är du Messias, den Välsignades son” det vill säga bekände sig till messiasvärdigheten (Mark. 14:62). Vidare menar Blinzler  att Pilatus föll undan för det politiska trycket – bland annat manifesterat i antydningar om att han inte var kejsarens vän om han släppte Jesus – och därför dömde Jesus till döden. Ett belägg för att Pilatus avkunnade en dödsdom var att han besteg ”domartribunen”. Dödsdomar måste nämligen enligt Blinzler till skillnad från andra domar avkunnas från domartribunen (Joh.19:12-13). (Som jag skrivit ovan som jag har skrivit i inledningen här!)

Hela denna process när det gäller Jesus och hans korsfästelse kan ses och bedömas med vårt moderna sätt att hantera och jämföra data.

Men den djupare betydelsen som finns i händelsen undandrar sig den vetenskapliga analysen eftersom den ligger utanför vår världsbild som människor.

Detta är  när människan bedömer sig själv och Gud idag!

Jesu död återspeglar ett kosmiskt skeende, av Gud beslutat före skapelsen.

Detta är STORT, mycket större än vi kan tänka oss!

Jag ska försöka beskriva det här.

När vi läser och tolkar Bibeln, låt oss då skilja mellan EX-egetik (Uttydning) och EIS-egetik (intolkning), när man ser på kyrkornas förkunnelser är det alldeles uppenbart att de tycks ha en preferens för eisegetik.

Man har tagit väldigt lite till sig (eller velat förstå) av vad det som faktiskt står i Bibeln och hur mäktigt det är!

Vilka är vi som kan avfärda ett stycke för vad Bibeln avser eller inte, men naturligtvis kan vi lära oss mer och gå djupare in i både Bibelns texter och deras ”sitz im leben”.

 I 1:a Petribrevet 1:18-20 finns det faktiskt skrivet om ett pris för vad Jesus fick betala för att vi skulle få kallas Guds barn, och VARA hans barn fullt ut.
18. Ni vet att det inte var med förgängliga ting, silver eller guld, som ni friköptes från det meningslösa liv som ni övertagit från era fäder. 19. Nej, det var med blodet från ett lamm utan fel eller fläck, Kristi dyrbara blod. 20. Han var utsedd redan före världens skapelse men trädde fram först nu vid tidens slut,  för er skull som tror.

Läs v.20 noggrannt: DET ÄR STORT! Ja, kosmiskt. Det är ju det största i hela Jesu verk!
Korset var inte Jesu lidandes värsta stund, vilket är lätt att tro! Men vårt förstånd kan inte sträcka sig längre.

Smärtan efter döden på korset är oändligt mycket värre, det handlar om en tid i dödsriket (helvetet)! Därför Svettades Jesus blod inför det som skulle hända. I Luk 22:44 läser vi: ”I sin ångest bad han allt ivrigare, och svetten droppade som blod ner på marken”.

Här har vi några versar ur Psaltaren som talar om djupet av Jesu situation:
Ps 88:4 Ty min själ är mättad med lidanden, mitt liv har kommit nära dödsriket.
Ps 88:5 Jag räknas bland dem som far ner i hålan, jag är som en man utan livskraft.
Ps 88:6 Jag är övergiven bland de döda, lik de slagna som ligger i graven, dem som du inte längre tänker på, och som inte mer är i dina händer.
Ps 88:7 Du har sänkt mig längst ner i hålan, ner i mörkret ner i djupet.
Ps 88:8 Din vrede ligger tung på mig, alla dina böljors svall låter du gå över mig.
Ps 88:9 Du har drivit mina förtrogna långt bort ifrån mig, du har gjort mig förhatlig för dem, jag ligger fången och kan inte komma ut.
Ps 88:10 Mitt öga förtärs av lidande. HERRE, jag ropar dagligen till dig, jag sträcker mina händer mot dig.
Ps 88:11 Gör du under för de döda, kan skuggorna stiga upp och tacka dig? Sela.
Ps 88:12 Förkunnar man i graven din nåd, i avgrunden din trofasthet?

Vi förstår väl att något fysiskt lidande aldrig kan sona ett andligt brott. Det kan inte ges någon befrielse i andlig mening om inte någon trädde in i andevärlden och sonade synden, som var ett andligt förfall.

Detta förfall betydde att människan utan Guds nåd är synd. inte bara gör synd i så där största allmänhet! Det är därför ingen människa kan klara av att säga sig vara utan synd om vi kan se oss själva som vi är. Någon trädde alltså in i andevärlden och sonade vår synd. (det är detta som beskrivs i Psaltarcitatet ovan.)

Jesu svåraste lidande, som vår ställföreträdare började efter döden i dödsrikets pinorum, som är tillrett åt djävulen och hans ”änglar”. Där betalade han det verkliga priset för vår befrielse. Han gjorde för oss vad vi absolut inte kunde göra för oss själva.

VARFÖR SKA VI FÖRNEKA DET? I Jesaja står det:
Detta skriver Jesaja (53:3-12)

”3. Han var föraktad och övergiven av alla,
en plågad man, van vid sjukdom,
en som man vänder sig bort ifrån.
Han var föraktad, utan värde i våra ögon.
4. Men det var våra sjukdomar han bar,
våra plågor han led,
när vi trodde att han blev straffad,
slagen av Gud, förnedrad.
5. Han blev pinad för våra brott,
sargad för våra synder,
han tuktades för att vi skulle helas,
hans sår gav oss bot.
6. Vi gick alla vilse som får,
var och en tog sin egen väg,
men Herren lät vår skuld drabba honom.
7. Han fann sig i lidandet,
han öppnade inte sin mun.
Han var som lammet som leds till slakt
eller tackan som är tyst när hon klipps,
han öppnade inte sin mun.
8Han blev fängslad och dömd och fördes bort,
men vem ägnade hans öde en tanke?
Han blev utestängd från de levandes land,
straffad för sitt folks brott.
9. Han fick sin grav bland de gudlösa,
fick vila bland ogärningsmän,
fastän han aldrig hade gjort något orätt,
aldrig tagit en lögn i sin mun.
10Men Herren tog sig an den han sargat,
botade den som gjort sig till ett skuldoffer.
Han skall få ättlingar och ett långt liv,
och Herrens vilja skall förverkligas genom honom.
11. När hans elände är över skall han se ljuset
och bli mättad av insikt.
Min tjänare, den rättfärdige,
ger rättfärdighet åt många
och bär deras skuld.
12. Jag skall ge honom hans andel bland de stora,
låta honom dela byte med de mäktiga,
för att han var beredd att dö
och blev räknad som syndare,
när han bar de mångas skuld
och bad för syndarna.

 

Han tog vårt straff som skulle kunna komma efter döden! Det är klart och sonat!
Detta är vad Jesus egentligen gjorde!

 

 

Nu går det inte an att vara tyst längre

Jag tyckte att jag hade skrivit allt jag hade att ge. Det kändes inte som om det fanns så mycket mer att tillägga, men tiden går fort i dessa sista dagar. Den ena händelsen faller in efter den andra… Sedan mitten på 40-talet har stenarna ropat som aldrig förr och kyrkor och samfund har inte bara förnekat sin tro utan även tystnad om vad Jesus kan betyda. Jag har börjat läsa alltfler artiklar om hur sv.ky har slagit sig ihop med muslimer och bygger gudstjänstlokaler tillsammans. Nu senast i Fisksätra.

– Men är inte det bra då? Är det inte samma Gud? Gud som Gud, liksom? För att förstå skillnaden måste vi titta BÅDE i koranen och Bibeln.

Låt mig repetera en sak jag tidigare citerat ur nya testamentet:
Den kamp vi har att utkämpa är inte mot människor av kött och blod, utan mot ondskans andemakter i himlarymderna. Det är en andlig kamp, genom bön och via de löften Kristus har givit oss.

Därför väljer jag nu att jämföra med Islam.

Jag vill börja med att be er observera att det jag nu skriver inte är något debattinlägg eller försök att i största allmänhet skapa en avighet mot Allah, eller muslimer. Men jag får bara inte ihop Allah med den allsmäktige, skapande Guden, i Bibeln kallad Jahvé. Därför är inte Gud och Allah detsamma för mig. Det är två olika saker. Det viktigaste skälet till detta är att Allah, vetenskapligt kom ur en dyrkad mångud först 600 år efter Kristus! Denna tog Muhammed till sig när han ”uppenbarade” Allahs vilja!

  • I Mekka fanns en gud som hette Hubal som var Herre över  Kabah.
  • Denne Hubal var en mångud.

· En muslimsk apologet erkände att en bild av månguden Hubal lades på taket av Kaba omkring 400 år före Muhammed. Detta kan faktiskt vara ursprunget till varför månskäran är överst på varje minaret vid Kaba i dag och den centrala symbolen för islam på varje moské i hela världen:

· Månguden var även kallad ”al-ilah”.

  • ”al-ilah” förkortades senare till Allah innan Muhammed började främja sin nya religion 610 AD.

· Det finns bevis för att Hubal kallades ”Allah”.

· När Muhammed kom med sina uppenbarelser, accepterade han alla hänvisningar till namnet ”Hubal” men behöll avledningen ”Allah”.

· Muhammad behöll nästan alla hedniska ritualer från araberna på Kaba och omdefinierade dem i monoteistiska termer.

· Oberoende av uppgifter om de faktiska omständigheterna, är det tydligt att islam härstammar från en hedendom som en gång tillbad en mångud.

· Även om Islam i dag är en monoteistisk religion, har den sina rötter i den hedendom som fanns i Ur som Abraham lämnade och som finns placerad i nuvarande Irak. Han kom så småningom till nuvarande Palestina, där Muhammed sade sig ha sina möten med ängeln Gabriel.

[KÄLLA:  Karen Armstrong (2000,2002). Islam: A Short History. ISBN 0-8129-6618-x]

Oavsett hur man tolkar det kan inte Allah med denna bakgrund, vara den skapande och allsmäktige Guden, i GT med namn Jahwe. Han är en annan figur, och om man läser i Koranen är den tämligen destruktiv.

Nu när vi närmar oss Advent kan det väl vara dags att börja med ett adventcitat ur Biblen Jag markerar den del av texten detta inlägg kommer att handla om.

I Lukas 19:37-40 står det ”37. Då han närmade sig staden och var på väg ner från Olivberget började hela skaran av lärjungar i sin glädje ljudligt prisa Gud för alla de underverk de hade sett: 38. ”Välsignad är han som kommer, konungen, i Herrens namn. Fred i himlen och ära i höjden.” 39. Några fariseer i folkmassan sade då till honom: ”Mästare, säg åt dina lärjungar att sluta.” 40. Han svarade: ”Jag säger er att om de tiger kommer stenarna att ropa.Det verkar som om stenarna ropar som aldrig förr, medan de kristna tiger.

Jag vet inte hur många gånger jag sett Jesu bild tona fram gång på gång. Förutom signaler på tillvarons undergång och människors känsla av leva i undergångens tid, kommer det fram alltfler berättelser om hur Bibelns Kristus visar sig på olika sätt.

Se gärna på filmen i mitt senaste inägg liksom det jag skrev 13 november 2010

 

Konsekvenserna hos mig utvecklas – I realtid.

Först vill jag tacka er alla som troget återkommit för att kika in på min blog. Jag hoppas att mina inlägg kommer tätare hädanefter, de kommer, men hur tätt vågar jag inte lova eftersom det ni fick läsa i mina fyra första avsnitt om min väg tills idag… Var ett sammandrag av ett långt skeende. Det handlade i stort sett om tjugo år.

När jag sedan skrev om ”konsevenser”, trodde jag att jag hade börjat se målet. Men Ojjj… så fel jag hade! När jag hade skrivit det fjärde avsnittet upptäckte jag att jag fortfarande var på vandring. Mitt liv, min inställning och mina insikter förändrades hala tiden. För varje ”steg” [andligt] jag tog, kom nya aspekter fram. Genom Bibeln, men också genom Guds egen ledning förändrades jag sakta men säkert.

Det som stod i Bibeln och som jag var säker på var sant ville inte fungera i mitt liv. Jag hade tusen förklaringar till det ena och det andra. (Gud brydde sig inte, åtminstone då inte om mig, tänk om han inte finns, av någon orsak kanske inte mina böner gick fram?) Eller var det bara en psykologisk förvillelse?

Men om jag jämförde hur saker stod till med lite längre mellanrum, så upptäckte jag att det hände saker varje vecka. Det var en utveckling, där jag traskade på en väg med en guide som var osynlig, men bestämd. För de av er som söker Gud har på samma sätt denne guide vid sidan och inom er. Det är den helige ande, Guds ledsagare.

Hur långsamt eller fort det går har nog mer att göra med hur motspänstiga vi är mot förändring än så mycket annat.

Jag började mitt förra inlägg med: ”För länge sedan lovade jag att detta avsnitt skulle handla om konsekvenser av de fyra avsnitt i blogen jag kallade ”Min väg till den tro jag har idag”

Allt det andra var bara en berättelse om en lång utvecklingstid och för mig rätt lätt att skriva. Jag, liksom ni, trodde att denna avslutande blog skulle komma i samma takt. Men, men…

När jag började skriva upptäckte jag att jag inte själv heller hade svaret. Så vad skulle jag skriva? En teoretisk och teologisk framställning utifrån vad Bibeln säger? Eller något som var fungerande och levande för mig – IDAG? En väg jag skulle kunna visa på så att det skulle fungera för andra också? Inte bara en berättelse om vad jag hade gått igenom! Så jag var tvungen att stanna upp för att få tag i svaret på frågan, vilka konsekvenser kan jag visa på? – Och hur har dessa kommit till? Det har faktiskt varit riktigt pärsigt!

Det är ingen tvekan om att det jag hittills har berättat har varit fråga om en utvecklingstid, men var står jag nu? DET VAR JU DET JAG VILLE BERÄTTA!

Detta gäller fortfarande, men jag ser för var dag tydligare att tron inte är något hjärnspöke, den är en del av att få vola i ett levande väsens omsorg. Ibland förstår vi det inte och ibland förstår vi det först långt efteråt.

Just nu får ni följa min utveckling i att leva i Guds omsorg i realtid. Det är därför det tar sådan tid för mig att komma fram till något att skriva. Samtidigt som det jag skriver innehåller ett större utflöde från Gud i kraft och liv än innan jag började försöka beskriva det för er.

Men en sak kan jag säga; Det är inte Gud som döljer sig och inte vill vara nära oss, utan det är vi som är mer eller mindre blinda för vem han är och vad han vill göra!

Det är den utvecklingen jag nu går igenom och som också några av er andra gör tills vi säger STOPP! För han går vid vår sida vare sig vi ser det eller inte.

Om vi inte ser det blir det nog jobbigare än om vi kan slappna av vid det löftet, det vågar jag nog också påstå.

Gud sviker inte sina löften!

Min väg till den tro jag har idag: Konsekvenser

För länge sedan lovade jag att detta avsnitt skulle handla om konsekvenser av de fyra avsnitt i blogen jag kallade ”Min väg till den tro jag har idag”

Allt det andra var bara en berättelse om en lång utvecklingstid och för mig rätt lätt att skriva. Jag, liksom ni, trodde att denna avslutande blog skulle komma i samma takt. Men, men…

När jag började skriva upptäckte jag att jag inte själv heller hade svaret. Så vad skulle jag skriva? En teoretisk och teologisk framställning utifrån vad Bibeln säger? Eller något som var fungerande och levande för mig – IDAG? En väg jag skulle kunna visa på så att det skulle fungera för andra också? Inte bara en berättelse om vad jag hade gått igenom! Så jag var tvungen att stanna upp för att få tag i svaret på frågan, vilka konsekvenser kan jag visa på? – Och hur har dessa kommit till? Det har faktiskt varit riktigt pärsigt!

Det är ingen tvekan om att det jag hittills har berättat har varit fråga om en utvecklingstid, men var står jag nu? DET VAR JU DET JAG VILLE BERÄTTA!

Alla som har haft barn känner igen det jag nu berättar. Det finns en period innan det lilla barnet tycks ha alldeles klart för sig hur det tänker och vad det vill, men kan inte uttrycka det. Det finns ett liv med tankar i barnets inre, men inte uttryckbart eftersom barnet inte kan prata än… Det pekar och ”pratar”. Vi förstår det inte, vi ser tydligt hur frustrerat baren är i den situationen och så är det någon som kommer på att hon vill ju ha vatten. Reaktionen på vattnen vittnar om att nu har vi förstått varandra. Glädjen när vattenkranen går igång är obetalbar.

Så blir barnet äldre och ”kan själv”. Skorna hamnar på fel fot, men försök ändra på det…! ”kan själv”.

Jag har kommit på att dessa tillväxtfaser har vi i tillväxten till Gud också när vi när vi börjar försöka finna en fungerande väg i relationen till honom. Först [här finns det två alternativ] försöker vi be och bönen blir mest ett förtvivlat rop, för vi vet inte riktigt ens om Gud vill svara. Finns han så hör han, men ofta vet vi inte ens det. Men för Gud är höra och svara samma sak. Svaret är på väg i samma ögonblick han hör min bön, men hur ska jag kunna tro på det?

Det andra alternativet är att en övertygelse om att Gud ”skaparen” vill ha gemenskap är så långt borta att vi inte ens ber. Men han ser ändå vår situation, och använder sina vägar så att vi inte kan behålla inställningen ”kan själv”. I den konflikten kan det bli tufft. ”He is God, and who am I to disagree”?

Vi ser tecknen som Bibeln talar om ska komma just innan Jesus kommer att komma tillbaks, vi ser den i naturen, fåglar dråsar ner, valar och delfiner strandar, ett totalt förändrat klimat, jordbävningar i parti och minut, hela världens ekonomi håller på att dråsa ihop. Och, som Jesus säger: ”12. Genom att laglösheten tilltar kommer kärleken att kallna hos de flesta.”  Detta ser vi globalt idag.

Laglöshet sköts inte bara av de vi kallar bovar och banditer, tänk efter vad ”fas tre” betyder och resulterar i? Behovet av sömnmedel hos barn och ungdomar ökar dramatiskt. Det är en laglöshet som kommer från våra styrande politiker. Vi har snart lika många självmord som trafikdödade och självmordsförsöken är tiopotensen högre!

FINNER VI INTE TRYGGHETEN I GUD, ÄR DETTA KONSEKVENSEN SOM ÅSTADKOMS AV DEN DEMONISKA VÄRLDEN. [det är inte bara Guds himmelska värld, med änglar och Guds kärlek som existerar och upplevs som övernaturlig] Vi försöker skrapa ihop så mycket pengar som möjligt på andras (fattigares) bekostnad. Läs i tidningarna vilka som utsätts för rån , misshandel våldtäkter! Det är de svagaste, ensamma kvinnor, uteliggare, gamla och sjuka. Blir du anfallen är det oftast minst tre mot en.

OM INTE DETTA ÄR DEMONISKT ORSAKAT, VET JAG INTE VAD SOM ÄR DET.

Så åter till den tid det tagit för mig att finna konsekvenserna med Gud sedan jag skrev om ”min väg till den tro jag har idag”. Varför var det inte redan klart?

Jag började upptäcka att min tro bara var en teoretisk identifiering med Bibelns löften. Jag trodde på Bibeln, det är sant, men det var en hjärnans tro. Konsekvensen blev ganska svag. Allt detta hade aldrig fått gå in på djupet, vilket gjorde att jag bara bitvis fick uppleva Guds övernaturliga handlande. Men det fanns där.

När jag stannade upp inför allt som stod och det jag varit med om upptäckte jag att det inte var så mycket tro i hjärtat, utan mer bara hjärnan som agerade utifrån vad jag visste. (läs avsnittet [till alla kritiker: ”tänk till” Slå upp ”Josephus” så kommer ni dit) Det finns ingen religion som har så väl historiskt bestyrkta underberättelser. Och det ”trodde jag på”, men det var ju egentligen ingen tro, det var verifierad kunskap! Från flera håll.

Då blev min insikt som det står i slutet där: ”Slutligen, medan det är möjligt att undersöka Nya testamentet historiska delar, finns det ingen mänsklig metod som kritiskt kan granska utsagor om Gud eller frälsningen. Således, medan vi kan bevisa historiskt (genom till exempel citerandet av evangelierna samt de romerska historikerna Tacitus och Suetonius) att Jesus korsfästes i Jerusalem under Tiberius regering, kan vi inte bevisa med våra historiska metoder att Jesus dog för världens synd.”

Men hur skulle detta bli en verklig tro som inte bara var hjärnans påhitt? Vi måste komma ihåg att på bibelns tid, var varken Jesus, hans död eller uppståndelse en fråga om tro, de behövde bara fråga de som sett Jesus uppstånden om det var sant! ”3. Bland det första jag förde vidare till er var detta som jag själv hade tagit emot: att Kristus dog för våra synder i enlighet med skrifterna, 4. att han blev begravd, att han uppstod på tredje dagen i enlighet med skrifterna 5. och att han visade sig för Kefas och sedan för de tolv. 6. Därefter visade han sig för mer än femhundra bröder vid ett och samma tillfälle, de flesta är ännu i livet, men några har avlidit. 7. Därefter visade han sig för Jakob och sedan för alla apostlarna.”

Tron handlar om det var Gud som gjorde det eller inte och om det ger oss en verklig relation med den Gud som skapat oss.

För att finna svaret på konsekvenserna måste jag börja med vad jag visste, hämtat ur historiska källor. Efter många och långa stilla stunder började jag inse att detta inte bara var en verifierad historisk händelse, utan den förändrar mig som person och hela min tillvaro!

Från den första insikten har jag sakta men säkert vuxit till min inre människa. konsekvensen för alla er som läser detta blir att låta denna historiska sanning sjunka in i ert inre och börja gro till ett stort träd med god frukt för omgivningen att äta av och själva börja växa!

Published in: on 16 juli, 2012 at 18:42  Kommentera  
Tags: , , ,
%d bloggare gillar detta: