Till alla er som följer min blogg…

Detta är Guds skapelser liksom människan, dock kan rosorna bara ta emot Guds gåvor och inte förstöra vår jord (de kanske också är Guds gåvor?) . De bara ”är”.

”25. Därför säger jag er: bekymra er inte för mat och dryck att leva av eller för kläder att sätta på kroppen. Är inte livet mer än födan och kroppen mer än kläderna? 26. Se på himlens fåglar, de sår inte, skördar inte och samlar inte i lador, men er himmelske fader föder dem. Är inte ni värda mycket mer än de? 27. Vem av er kan med sina bekymmer lägga en enda aln till sin livslängd? 28. Och varför bekymrar ni er för kläder? Se på ängens liljor, hur de växer. De arbetar inte och spinner inte. 29. Men jag säger er: inte ens Salomo i all sin prakt var klädd som en av dem. 30. Om nu Gud ger sådana kläder åt gräset på ängen, som i dag finns till och i morgon stoppas i ugnen, skall han då inte ha kläder åt er, ni trossvaga? 31. Gör er därför inga bekymmer, fråga inte: Vad skall vi äta? Vad skall vi dricka? Vad skall vi ta på oss? 32. Allt sådant jagar hedningarna efter. Men er himmelske fader vet att ni behöver allt detta. 33. Sök först hans rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också. 34. Gör er därför inga bekymmer för morgondagen. Den får själv bära sina bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga.

Matt 25:25-34

Published in: on 1 maj, 2013 at 21:03  Kommentera  
Tags: , ,

Den andra sidan av vår mänsklighet – Gudslikheten

Om vi läser skapelseberättelsen i 1 Mos börjar berättelsen med ”I begynnelsen skapade Gud himmel och jord.” (pluralis himlarna i den hebreiska grundtexten står det himmel i plural: ”Bereshit bara Elohim et hashamayim ve’et ha’arets”). Varför våra översättare har valt singular för himmel här vet jag inte. Andra översättningar, t.ex NIV (New English Version) följer generellt grundtexten mer noggrannt. Så här står det i den (gen. 1:)   1In the beginning God created the heavens and the earth”. Här har man behållit pluralformen, vilket stämmer mycket bättre med Bibelns övriga texter kring himmel (himlar)  och jord.

Så vitt jag förstår det när jag läser Bibeln så tycks det finnas flera utomsinnliga platser som ligger inom begreppet himlar.

1. Den plats där Gud och hans goda änglar finns. Jesus säger till och med att barnens änglar står inför Guds ansikte dag och natt.

2. Dödsriket. (Sheol) Den plats som Jesus tydligen befann sig på när han var död.

3. Vidare säger Jesus i Johannesevangeliet att ”i min faders hus finns många rum”. Exakt vad det innebär är det svårt att veta, men helt klart är den himmelska världen betydligt mer komplex och troligen trivsammare än att vi bara ska flyta omkring som några slags andar i en evighet utan substans och ihop med ett lyckorus. Självklart kan jag ju inte veta det, men mycket talar för att så inte är fallet. [I Matt 26:29 säger Jesus bl.a ”29. Jag säger er: nu kommer jag inte att dricka av det som vinstocken ger förrän den dag då jag dricker det nya vinet med er i min faders rike.”]

LÄGG MÄRKE TILL:

Det jag här har skrivit hör ihop med tillståndet före syndafallet, men också med den människa som lever och dör i Guds närhet genom den förlåtelse vi får när vi tar emot Kristus.. Så vi är i allra högsta grad skapade som jag här har beskrivit för att bo på den jord som skapades. Vad jag har velat visa på är hur hela vår varelse är uppbyggd för att leva på jorden. MEN OCKSÅ för att uppfatta den osynliga världen (himlarna) och kunna få gemenskap med Gud. Vi är lika fiffigt och noggrant konstruerade för detta, men desto längre tiden går från den stund när vi bröt med Gud, desto svårare får vi att uppfatta  det som ligger bakom den mur som skiljer oss från det osynliga.

MEN VAD HÄNDE EGENTLIGEN I SYNDAFALLET?

Läs 1 Mos 2:4-4:26. Där beskrivs tiden närmast efter skapelsen, Guds plats i sin skapelse, gemenskapen med människan och hur livet blomstrade.

Här beskrivs hur Gud lät jorden bli fruktbar, hur växter, fiskar och djur kom till. Hur människan formades av jorden. [Om ingen har tänkt på det förr, så består vi av jordens mineraler. Inget extra. Järn, magnesium, kalk, calcium, väte, kol, syre bundet i olika former av oxider etcetera. när vi dör återgår vår kropp till de mineraler vi skapats ur.] Som vi säger i jordfästningsritualen:”Av jord är du kommen och till jord ska du återvända”. Likadant var det med djuren och fåglarna.

Nu vill jag inte ta en diskussion om hur Gud gjorde, men i ovanstående kan vi se mixen. Vi kan också se hur Gud gick (eller hur det nu gick till) i det första paradiset. Han pratade med människan, instruerade och såg till att det alltid skulle finnas de förnödenheter som behövdes för ett gott liv.

Men över ett träd hängde ett demoklessvärd… ”Äter du av detta skall du döden dö”. Givetvis kunde inte människorna som de männskor de var avhålla sig. Smaskens, det var gott, ju! Men vad människan inte då begrep var att hon förändrades i sitt sinne. Människan gömde och drog sig undan från Gud, livets källa. När Gud kom dit för att dela gemenskap, var Adam och Eva puts väck! ”var är ni någonstans”, frågade Gud. Tja, vi skämdes för vi upptäckte att vi var nakna… Nu hade den mentala förändringen, bort från vad Gud hade tänkt, påbörjats! Likaså distansen till Gud och den livsuppehållande källan han skapat hade börjat öka. Därför blev människan distanserad från sitt inre (verkliga) jag som hörde ihop med Gudsgemenskapen, distanserad från Gud och från hans livgivande gåvor. Människan blev utelämnad till sig själv för sin försörjning och överlevnad. Avundsjukan började spira och därmed tanken på att göra sig av med ”konkurrenter”. [Kain och Abel] Döden hade börjat göra sitt intrång. Det var inte bara den yttre, kroppsliga döden, det var den inre döden som lossade förtöjningarna från  möjligheten att uppfatta den andra sidan av vår mänsklighet – Gudslikheten!

I dess alla former. Sjukdomar, mord, kamp mot den mark som från början var tänkt att vara livgivaren från Gud själv. Distansen fortsatte att öka och i 1 Mos 4:26 kan vi för första gången läsa om hur man började åkalla Gud (eftersom man inte uppfattade honom): ”Vid den tiden började man åkalla HERRENS namn.” Han var distanserad. Man kunde inte längre umgås ansikte mot ansikte med Gud.

Reptilhjärnan och Bibelns människosyn

Gårdagens inlägg avslutade jag med Carmina Burana, av Carl Orff med korta filmklipp av människans framväxt av vrånghet.

Då slog mig en strof av Nils Ferlin ur dikten ”vid diktens port”.

Människan sitter vid Diktens port,
hon är kommen en gång från okänd ort.
Hon har gått genom piska och pest och
brand och ökensand.
Ondska och blod har följt henne åt
till cirkusglädje och ödslig gråt.
Men dröm och syn bar hon också med
som en fågellåt över alp och hed,
som envist dallrande sång om ljus
kring frusna källor och döda hus.
Besynnerligt vrång blev människans färd
i det som vi kallar guds vackra värld.

Försök att föreställa dig vad som driver människan (inte bara dig och mig) utan människan, som art! Försök att se bort ifrån filosoferande och allmänna tolkningar utan gå inåt, låt ditt innersta få säga sitt. Detta är konst och kultur i ordets djupaste bemärkelse. Ett uttryck i ord, bild eller musik som går som en blixt mellan hjärta och hjärta. Vi behöver inte säga att det ska symbolisera det ena eller det andra. Ett levande inre bara ”vet” innebörden för just den människan. Detta är långt större än ”DJURET” människan”

Jag återgår till detta sista:

Vi är oerhört väl skräddarsydda för att inte bara finnas till i den här världen, utan även att överleva och anpassa oss. Jag började berätta om det igår, nu kommer det lite till: ”Till hjärnstammen hör mellanhjärnan, mitthjärnan, hjärnbryggan och förlängda märgen. Den kallas ibland också för reptilhjärnan ?
av två skäl: Dels är de funktioner som däggdjur och människa har, i sin hjärnstam ungefär desamma som de reptiler har i sin hjärna.
Dels liknar hjärnstammen också till formen reptilens hjärna. Med reptiler menas ormar och ödlor.

I reptilhjärnan finns många viktiga DNA program, bl. a. de centra som sköter andning och hjärtverksamhet. När det gäller beteendet
styrs reptilen i mycket hög grad av fyra centra – man brukar talaom reptilhjärnans ”fyra F”. Med det menas de DNA-program som styr födointag, flykt, försvar och fortplantning. I reptilens hjärna finns inte mycket av nyanser. Etta och nolla, svart eller vitt. Där finns bara vän eller fiende [det är detta våra politiker försöker förstärka i sin agitation, ”vän eller fiende, dom andra är onda, vi är goda, eftersom detta tilltalar våra ingrodda instinkter så verkar indoktrinering som bygger på denna inre nivå vara otäckt efffektiv] , flykt eller försvar. Där tycks heller inte finnas mycket av lekinstinkt.” När det gäller instinkter är dessa ”fyra F” helt överordnade.

Mitt förslag att inte filosofera för mycket kring strofen av Ferlin eller snutten av Carmina burana bygger på ett tips på hur man kan börja finna sitt inre djup, det som kan överskrida instinkterna.

Då först kan man börja ana den andliga verkligheten. Våra kroppsfunktioner är inte samstämda med uppfatta det osynliga, det som tillhör den andliga världen.

Vi får ta med oss kartan och kompassen och orientera vidare…

DJURET människan!

Jag ska nu försöka att förtydliga det jag har skrivit tidigare och därför kommer kanske en och annan att känna igen resonemanget samtidigt som inläggen blir lite mer ingående. I början av mina blogginlägg och lite vidare skrev jag om skillnaden mellan den synliga världen och den himmelska världen. Denna skillnad existerar ju naturligtvis bara under förutsättning att den osynliga världen (himmelska) är en del av det fullständigt skapade universum Gud gjorde.

Om vi inte tror på det, så finns det ju bara en tillvaro. Det vill säga den tillvaro i vilken vi lever och rör oss och är till och som vi kan uppfatta med våra fem sinnen. För den som bara tror att vi lever här och nu vare sig utan fortsättning efter döden eller att vår tillvaro inte påverkas av högre makter är i stort sett allt styrt av vad vi själva kan åstadkomma och utifrån en erfarenhetsinlärning som styr hur vi fungerar.

Ja, vad är erfarenhetsinlärning då?

Ett exempel:

En 16-åring som bor vid en järnväg, där det kommer kanske tre tåg i veckan. Han/hon har passerat där ett otaligt antal gånger. tittat sig omkring –inget tåg– ”full gas”. Erfarenheten säger att det kommer inget tåg. Så till slut kör vår vän utan att se sig för. (en tro utifrån erfarenhetsinlärning) -En dag kommer det ett tåg… PANG!

Många människor förhåller sig till Gud utifrån erfarenhetsinlärning. Han syns inte, han svarar inte på bön (på det sätt vi föreställt oss), han kan ju inte vara ”god” och allsmäktig, om det händer så mycket ont. Allt detta är erfarenhetsinlärning. De allra flesta människor är alldeles för fångna i en diffus religiös föreställning om hur man ska leva och inte för att duga åt Gud. Att detta har med konkreta saker att göra är det inte många som tänker på. Religion får då en slags filosofiskt känslomässig som inte alls har med kristendom att göra.

Så när jag skriver nu väljer jag att titta på hur vi fungerar i denna tillvaro. – Utan Gud – utan religion som kan betyda nåt. Kom ihåg hur jag valt rubriceringen på denna blogg. BIBELN OCH TILLVARON – både den synliga och och osynliga tillvaron. Idag tänker jag fokusera på den synliga. Kanske också nästa inlägg. Den ”tron” är bedräglig. Jag skulle till och med vilja påstå att det är falsk kunskap.

Men hela vår tillvaro är baserad på det vi kallar vetenskap och beprövad erfarenhet, alltså erfarenhetsinlärning.

Hur djupt sitter då denna typ av inlärning?  Jag skulle vilja påstå att den sitter, mycket, mycket djupt! Jag kommer här att citera en artikel av Hugo Lagercrantz , professor i pedriatik och överläkare vid Astrid Lindgrens sjukhus som prenatalt ansvarig.

(Jag tar också med hans överskrift)

Livets viktigaste händelse!

Nervsystemet är det första organsystem som börjar anläggas i det lilla embryot och det system som tar längst tid på sig att bli färdigutvecklat. Redan under den tredje veckan efter befruktningen, när embryot är ca 1 mm långt, dvs fem veckor efter sista menstruationens första dag påbörjas bildningen av hjärnan och ryggmärgen*. Detta påstås vara livets viktigaste händelse eller det mänskliga livets början. Innan dess är man bara en cellklump.” Det som bildas i denna ”viktiga händelse” är att Amygdala bildas och redan då börjar ta in information. (fostret ca 1 mm) Vidare kommer detta att påverka människans hela förmåga till att hantera faror, agera socialt, och strukturera personligheten. Detta kommer att styra hela vår biologiska förmåga både socialt, kroppsligt och mentalt. Så vitt vi kan bedöma är livet då fött och upplevelser och reaktioner iståndsatta.

I denna lilla ”körtel” ligger försvarsmekanismer, upplevelser av hot och försvarsbeteenden lagrade. LIVET IGENOM!

Så det som är ”erfarenhetsinlärt” lagras redan efter tredje veckan som foster! Inte när vi föds. Här ligger hela vårt beteendemönster grundlagt. Instinkter, om ni så vill! Detta är DJURET människan! Kan vi inte släppa dessa instinkter kommer vi att fortsätta vara djur.

För den instinktsstyrda människan gäller KONTROLL över föda, den egna överlevnaden generellt i alla dess former, försvar, fortplantning, njutning etc.

I Bibeln kallas detta för vilddjuret, dvs. människan (människosläktet) utan förmåga att kontrollera sina drifter.

Därför ser situationen ut som den gör idag. Både våra politiska ledare och de som betraktas som ledare av massorna stöder våra gemensamma drifter. Behov av makt, kontroll över våra liv, behov av hämnd, vällevnad (även om den tar död på andra människor).

Mycket kan sägas, men detta är en bild av ”vilddjuret”. Människan som drivs av sina inre drifter, ondskans orsak i världen.

Det är inte Guds fel, vi har valt!

Published in: on 29 augusti, 2011 at 15:37  Comments (6)  
Tags: ,

Bibelns världsbild

Bibeln berättar om vår tillvaro som vi lever i, kan se och erfara. Erfarenheterna av denna tillvaro skapar en föreställningsvärld vi bygger upp vår syn på tillvaron ur. Det är ju den vi lever i hela tiden. Det är ur denna värld vi förlorar våra nära och kära, det är i denna vi så konkret kan uppleva ondskan i många olika former.

Vi försöker förstå och tolka det vi upplever utifrån vår jordiska tillvaro för att kunna leva vidare i allt detta. En del finner inget mönster och bristen på på mönster skapar en känsla av att vår synliga tillvaro är orsakad av slumpens blinda spel.

Vidare berättar Bibeln att Gud skapade vad den kallar den himmelska världen. Den består av två olika dimensioner. Till den ena hör Gud, Jesus och de änglar som tjänar Gud i hans himmel. Det är dessa änglar Jesus pratar om när det gäller barnen. Till den andra dimensionen av den himmelska världen räknar Bibeln den ängel som gjorde uppror mot Gud, och som satt sig i sinnet på att Fördärva skapelsen.

Så kristen tro handlar långt ifrån bara om Gud eller djävul. Inte heller om moral och saker som vi räknar in i den så kallade syndakatalogen. Det handlar om hur man hittar gemenskap med Gud, skaparen och det är där Jesus kommer in.

Det finns en sak som hör ihop med ”den andra sidan”, och är hämtad från en bibelbok som heter Daniel och det är ur det åttonde kapitlet.

Som vanligt var börjar kapitlet med att ange när Daniel fick synen och de kunde ju inte säga: xx år före Kristus, utan de använde sin vanliga tideräkning: Vem som regerade osv. [ ” I den persiske kungen Koresh tredje regeringsår fick Daniel, som också kallades Beltesassar, en uppenbarelse.] Koresh är via andra historiska källor identifierbar i tid. Daniel berättar att han har bett i tre veckors tid. Till er som brukar be, hur uthålliga är NI???

Då dyker det upp en ängel som presenterar sig som ängeln Gabriel, en av ärkeänglarna. (ärkeänglar var sådana som ständtigt stod i kontakt med Gud själv.) Denna ängel berättar i detta kapitel om hur han har blivit kvardröjd pga. att en av de fallna änglarna ”fursten över Persiens rike” (Iran) Man ansåg nämligen att liksom varje människa hade sin egen beskyddande ängel, hade varje region en egen motsvarande ängel. Den ängelns egenskaper påverkade hur saker skedde inom det område ängeln var ansvarig.

Texten tyder på

att det var en strid i den himmelska världen där Gabriel var inblandad. Så konkret såg man på ”den andra sidan”.

Gabriel avslutar samtalet med att säga:”Men jag måste strax vända tillbaka för att strida mot fursten över Persien, och när jag drar bort från honom kommer fursten över Javan.” Detta begrepp”furstar” står alltid för Guds sändebud, Änglarna. 

Förstår ni?

Allt hänger ihop! Allt som sker i den himmelska världen är lika verkligt som på jorden, och skapar vår tillvaro, men vi kan inte fullt ut se det. Detta återkommer gång på gång genom hela bibeln.

Published in: on 18 juli, 2011 at 17:44  Kommentera  
%d bloggare gillar detta: