Strax före händelserna i Getsemane, mobbades Jesus rätt hårt och blev även grymt misshandlad.

Detta inlägg tillhörde först och främst långfredagens händelser, men av okunskap lyckades jag slarva bort den. Nu har jag försökt att restaurera den.

I Jes 53 står det om Jesus:

5.Han blev pinad för våra brott,
sargad för våra synder,
han tuktades för att vi skulle helas,
hans sår gav oss bot.
6.Vi gick alla vilse som får,
var och en tog sin egen väg,
men Herren lät vår skuld drabba honom.
7. Han fann sig i lidandet,
han öppnade inte sin mun.
Han var som lammet som leds till slakt
eller tackan som är tyst när hon klipps,
han öppnade inte sin mun.

Så Fördes han till Herodes eftersom Judisk domstol inte hade behörighet att döma och verkställa domen.

[Ref:  Blinzler, ”Jesus inför rätta” ISBN 22-0102-8]

Så sker korsfästelsen efter en total misshandel. Han blev piskad av den kända romerska piskan som bestod av knippen som skulle bita bra. För att förstärka tortyren var ofta vassa glasbitar, eller benbitar fastsatta i dessa.  Namnet på detta redskap var fasches, ett begrepp vi känner igen från ordet faschism. Därför kan vi på filmbiten se hur Jesus nästan blev hudflängd av detta redskap innan han till slut korsfästes.

Även här ser vi Jesu kärlek glimta fram till bödlarna.

 

 

Published in: on 20 april, 2014 at 19:33  Comments (1)  
Tags: ,

Gud förvandlar

  • Breanna Albers

    Breanna Albers 4 veckor sedan

    At 18 I gave my life to God. I came from being a drug user, partying everyday, smoking weed everyday, fighting, stealing disrespecting my family to loving God more then anything! My life changed so quickly in just a few days. God IS amazing. I love the testimonies! I am so glad for you !

    ++++++

    Breanna,

    Thanks!
 I’m also happy for you. What you do not know about is that I did my last post 2011. I still have about 2000 visitors / year after 4 years of silence. Jesus called me to resume this because I did not think that what I wrote was so important. Then I saw your comment and my tears began to drain. I have quite a few visits from other countries even though I am writing in Swedish. So now it is possible to read English as well.

    With warm thoughts
    Johnny

En glimt av himmelens härlighet

Published in: on 15 juni, 2013 at 10:59  Comments (1)  
Tags: , ,

Hur kan människan påverka tidsskeendet för när Jesus kommer tillbaks?

Nu tänker jag ta upp en annan och egentligen mycket intressant aspekt på hur tidsangivelser utpekas i Bibeln.  Oftast anges det endast för något som är uttalat för framtiden.  När saker ska hända! Ett sådant sätt att se på framtiden kan både innehålla ett, som vi ser det normalt händelseförlopp (alltså jordiskt) som när det skrivs om att ett barn ska födas. Då följer den biologiska klockan sin tid och man kan alltså säga ”när tiden var/är inne, så föddes…

Men i Bibeln är denna tidsangivelse mycket mer avhängigt av vad, och hur saker sker. Där blir tidsuppfyllelsen inte någon fixerad tid, utan har mera att göra med vilka saker som ska genomföras eller ske för att det ska vara läge för att den uttalade händelsen ska ske. Till exempel frågade lärjungarna om när allt han hade försutsagt om sin återkomst skulle ske. I Mark 13:4 står det: Säg oss när det skall hända. Och vad blir tecknet på att tiden är inne för allt detta?Lärljungarna var alltså klara över att det handlade om en förberedd tid, då tiden skulle vara inne. Därför frågar de efter tecknen, signalerna, på detta. Liknande tankegångar finns det i Gal 6:9

Låt oss inte tröttna på att göra det som är rätt. När tiden är inne får vi skörda, bara vi inte ger upp.” Ge upp? Ge upp med vad? På andra ställen i NT sägs det  att vi inte ska ge upp med att leva i tron och de goda gärningarna som Gud har kallat oss till. [Här måste jag göra ytterligare en kommentar: På grund av att vi är varelser som är inskolade i det  som hör vår onda natur till, öga för öga, tand för tand. ja, det räcker väl att jag  återkopplar till 2 Tim:1-3. Med andra ord finns det inte en enda människa som klarar av att uppfylla något för att bli god]

Det var därför Jesus kom. Tron på honom gör oss rena och rättfärdiga i Guds ögon! Det är den tron vi inte får ge upp. (Gal 6:9) Jesus är liksom länken mellan oss och Fadern, skaparen själv.

Vidare finns det en sak till som hör ihop med det här. I Mark 13:22 läser vi som en fortsättning på lärljungarnas fråga om när detta ska ske. ”Dagen och timmen känner ingen, inte ens änglarna i himmlen, inte ens sonen, ingen utom fadern.” Det är inte en fastställd tidpunkt, Utan  vissa kriterier måste vara uppfyllda först. Först då är tiden inne! I 2 Petr 3:12 kan vi se en annan konsekvens av detta sätt att se på dessa dynamiska tidsangivelser. ”12. medan ni väntar på Guds dag och påskyndar dess ankomst, dagen som får himlarna att upplösas i eld och himlakropparna att smälta i hetta.Här sägs alltså att denna händelse kan påskyndas!  –Och det av människor! Hur ska det då gå till?

Jo, bland förutsättningarna innan ”tiden är inne” för slutskedet av tillvaron på jorden i Apg 1:8 står det vi: ”Men ni skall få kraft när den he­li­ga an­den kom­mer över er, och ni skall vitt­na om mig i Je­ru­sa­lem och i he­la Ju­deen och Sa­ma­ri­en och ända till jor­dens yt­ters­ta gräns.” För att ingen ska kunna säga att ”vi visste inte ”, så kommer den dagen först när evangeliet är förkunnat för alla människor. Men de som har dött och inte haft en chans, hur blir det med dom då? Är det någon som undrat över var Jesus fanns när han var död? ”Jesus lämnades inte i dödsriket, och hans kropp mötte inte förgängelsen.” [Apg 2:29] _och vad gjorde han där då, om man får fråga? I Petr 3:19 Står det:och så kunde han stiga ner och predika för andarna i deras fängelse.

INGEN kommer alltså att kunna säga: ”Jag har aldrig hört det”!

Med en förtydligande avrundning av de sista inläggen jag skrivit!

Detta skriver jag för att tydliggöra vad jag ville få fram. OM någon tycker att jag återupprepar mig, så hoppas jag att ni förstår att man i grunden aldrig kan vara för tydlig.

Låt oss tänka oss barnet på upptäcksfärd i sig själv och i omgivningen. Först gäller det att äta, sova och få värme. Helt beroende av mamman. En dag börjar barnet titta upp och se andra ögon. Leende i full tillit börjar det jollra, så är det första steget till verbal kommunikation taget. Som vuxen förstår jag det inte, men barnet har helt klart en mening i de för oss obegripliga uttrycken. Tiden går, och barnet börjar röra sig på golvet. Med stöd av stolar och annat reser det sig upp. Men , fungerar inte. Framåt tar det sig på det sätt det har lärt sig. en del kryper, och en del hasar på baken med hjälp av ena benet. Nyfikenheten är redan där, man vill upptäcka och se! Världen börjar öppna sig. Den man kan se, lyssna och ta på. Har någon av er följt ett litet barn i skogen? Det ser en myra! ”Kom nu” säger den vuxne ”det är ju bara en myra”. Men för barnet är det en del av livets upptäckt. Vi kan få vänta en kvart, och barnet bara upptäcker och upptäcker….

På så sätt tar barnet in denna världens tillvaro. Den värld som faktiskt har förstaprioritet när det gäller hur vi förstår och anpassar oss till den värld vi lever i. Redan i moderlivet och i mycket tidiga barnaår programmeras vår hjärna för att tolka tillvaron.

Så jordelivets programmering av hjärnan har alltså förstatjing på hur vi ser på och uppfattar alla signaler som kommer in.

Detta senaste är viktigt eftersom för att ett intryck ska kunna bli medvetet och uttalbart måste det tolkas av en förprogrammerad hjärna. I den förprogrammerade hjärnan uppstår inte döda, inte heller blir människor friska genom förbön. För att den insikten ska kunna bli bekräftad av vår hjärna måste den programmeras från en annan värld. Den världen presenteras för hjärnan av Guds ord. Guds ord levandegörs av den helige Ande som är Guds eget tilltal till vårt hjärta. Ibland vet vi inte ens att vi går Guds ärende eftersom hjärnan inte har fattat detta och kan sätta ord på det. Det är därför jag har varit så noggrann med att poängtera vikten av den andliga läsningen, för utan denna får vi inte tillräckligt med förståelse för vår hjärna för att det som står i Mark 16:20 ska kunna fullföljas:”20. Men de gick ut och predikade överallt, och Herren bistod dem och bekräftade ordet genom de tecken som åtföljde det.

Jag har vid flera tillfällen sett detta i ”skarpt läge”, så här är det inte  för mig en fråga om tro = förställa sig, hoppas. Det fungerar så!

Nu är det ju så med tron att det finns ett liv efter detta

Min rubrik i inlägget igår var ”Människan kommer ur jorden, men är också en himmelsk varelse” De sista inläggen jag har haft har också byggt på denna dubbelhet. Ja, inte bara det. Hela Bibeln bygger sin världsbild på på den dubbelheten. Bibeln blir nästan obegriplig om man inte  dels kan förstå vad det innebär och dels förstå hur vi ska förhålla oss (och varför…) för att få en förståelse för det himmelska.

Nu är det ju så med tron att det finns ett liv efter detta, att det finns en himmel, änglar, demoner, en uppståndelse från det döda och så vidare. Det är ju en del av vår tro. Det finns en vägg mellan vår värld och den himmelska. Våra kroppsliga sinnen som hör denna värld till kan inte i normalläget uppfatta de saker som finns bakom den väggen. Så bibeln är inte någon form av endast religiös skrift, det är en slags kartbok om stigarna mellan det jordiska och det himmelska. Den är inte heller bara en slags moral för hur vi ska leva eller lagtext för att veta hur vårt liv kommer att bli bedömt en dag.

Så här fungerar vårt sinne: Jag minns när jag gick första kursen i hur hjärnan fungerar. Lektionen började med att hälften fick plastlappar som var genomskinliga, men knallblå, den andra hälften fick lappar som var röda. Så tittade vi genom dem mot fönstren, när vi sedan tog ner dem så hade hjärnan vänt på färgerna så att vi med blå lappar såg rummet i gult och de med röda lappar såg rummet i grönt. Hjärnan hade helt enkelt ställt in sig på att ”normalisera” det vi såg. Hjärnan svarar på fyra basfärger: rött, blått, gult och grönt. De står i motsatsförhållande till varandra så här: Blått-gult, rött-grönt. Järnan kan ”normalisera” tillvaron på det sättet. Lika så projiceras det vi ser upp och ner i ögonbotten. Men vi ser det rättvänt. Det har gjorts försök med att låta folk gå med glasögon som vände det sedda upp och ner. Efter en vecka hade hjärnan ställt om så att det såg ”normalt” ut. När sedan glasögonen togs av tyckte försökspersonerna att allt var upp och ner, men efter ett tag hade allt normaliserats. Hela vårt nervsystem är alltså uppbyggt för att kunna uppfatta det vi ser, hör, känner och smakar/doftar efter hur behovet ser ut.

Varför jag tar upp detta är att jag vill visa på hur hela vårt sinne är uppbyggt för att ta in och tolka denna världens tillvaro på ett rationellt sätt. Från första början, redan långt innan vi är födda , tar hjärnan in olika upplevelser, känslor, hot etc. I en hjärna som sedan följer oss genom hela livet. Så föds vi, vi lär oss att vi inte längre är i symbios med mamman. Vi lär oss att se att vi är egna individer, skilda från omgivningen. Genom ”try and error” lär vi oss hur vår tillvaro är beskaffad. Men det är ”denna världens tillvaro” vi tar in. Fram til 4-5 års ålder tar vi även in andra saker. Barn kan se änglar, de kan se andra andliga ting som lika verkliga som stolen vid bordet. De andliga tingen börjar avta i klarhet och till sist tar de jordiska sakerna överhanden. Väggen, jag talade om, kommer på plats.

Vi blir alltså alltmer inprogrammerade på den här tillvaron. Det andliga blir alltmer till en diffus känsla och förklaras som en myt. Men ändå: fler än man kan tro har sett änglar (särskilt barn), kring olika bordseanser är det inte ovanligt att folk har sett eller upplevt demonisk närvaro, På sista tiden har det alltmer kommit fram att folk sett Jesus i olika situationer.

Därför är det viktigt att inte ta de värderingar som kommer sig av det denna världens människor låter sig styras av. (nu pratar jag inte om de som kämpar med tvivel, tar sig ett glas ibland, gillar att dansa, eller något sådant) Utan om de som uppfyller det jag har citerat ur 2 Tim 3: ”2. Då kommer människorna att tänka bara på sig själva och på pengar; de blir skrytsamma, högmodiga, fräcka, olydiga mot sina föräldrar, otacksamma, ogudaktiga, 3. kärlekslösa, oförsonliga, fulla av förtal, obehärskade, våldsamma, främmande för allt gott, 4. svekfulla, hänsynslösa och inbilska.

I detta finns det inget utrymme för att finna och växa till i tro. De lever som om inte det finns något bortom det synliga. Det är detta jag vill att ni ska akta er för eftersom det är detta som leder till den dom som Jesus talar om.

Jesus är inte ens i tankarna då!

Published in: on 22 maj, 2013 at 20:03  Comments (2)  
Tags: , ,

Människan kommer ur jorden, men är också en himmelsk varelse.

Men varför tycker jag då att allt detta är så viktigt? Varför är det viktigt hur vi tänker på tillvaron? Hur vi matar oss med intryck och till sist låter dessa intryck få ta överhanden över våra liv och värderingar?

Till sist blir vi nermalda av negativa känslor och ser en slags lösning i att låta knivarna och nävarna tala. För somliga rent konkret och för andra med ett molande inre hat och förakt. Våra tungor får också en eld av detta. Idag talas det mycket om ”näthat”, men troligen har det mer att göra med att en inre oförlöst bitterhet tanklöst får komma till uttryck inte bara i skrift, utan det har en tendens att växa till en nästan ohanterbar ”brand” som är omöjlig att släcka ut. Den skapar i sin tur en våldsspiral som även tar sig uttryck i aktiva attacker mot andra människor. Paulus skriver i 2 Tim 3:1-4 ”1.Det skall du veta, att i de sista dagarna blir tiden svår. 2. Då kommer människorna att tänka bara på sig själva och på pengar; de blir skrytsamma, högmodiga, fräcka, olydiga mot sina föräldrar, otacksamma, ogudaktiga, 3. kärlekslösa, oförsonliga, fulla av förtal, obehärskade, våldsamma, främmande för allt gott, 4. svekfulla, hänsynslösa och inbilska. De älskar njutningar mer än Gud.” Känner vi igen oss om vi ser oss omkring?

Men hur kommer detta sig? Det kan ju inte vara så att människorna genetiskt är uppdelade i onda och goda? Det jag har beskrivit i det förra stycket finns ju i varje människa. Det ligger i vår natur som människor. Jag ska försöka förklara hur Bibeln ser på saken.

I 1 Mos (som egentligen heter Genisis, dvs. ursprungsboken) i den första skapelseberättelsen som tar upp hur Gud skapade hela totalen. Inte bara jorden, utan allt som existerar, synligt som osynligt. Där finns det en problematisk översättning av första versen på de flesta europeiska språken, där det står ”I begynnelsen skapade Gud himmel och jord.” Det problematiska här är att man får känslan av att Gud skapade en himmel och en jord. Men så står det faktiskt inte på grundtexten. Det gör mycket av Bibeln svår att förstå om man vill tränga in lite i även andra texter. Hebreiskan använder här ordet himmel i plural [הַשָּׁמַ֖יִם] I I den nya amerikanskspråkliga översättningen (NIV) Är detta ord översatt till himlarna. Så 1 mos 1:1 ska korrekt vara ”I begynnelsen skapade Gud himlarna och jorden” Men varför ska det vara så viktigt då? Jo, det antyder att den himmelska världen inte bara är den himmel där Gud själv bor, utan också den plats där den demoniska världen härskar.

Så går vi vidare i texten. När Gud skapade människan står det i 1 mos 2:7  att han [7 formade människan av jord från marken och blåste in liv genom hennes näsborrar, så att hon blev en levande varelse.] Vad består då kroppen av? 97 % av den mänskliga kroppsvikten är uppbyggd av Syre (O), Kol (C), Väte (H), Kväve (N) i olika kombinationer. I kroppen finns även Kalcium (Ca), Fosfor (P), Kalium (K), Svavel (S), Natrium (Na), Klor (Cl), Magnesium (Mg), Jod (I) och Järn (Fe). Detta är från jorden i marken. Så lade Gud till ”själva levandet”, anden om jag får återcitera mitt barnbarn.

Är det någon som känner igen orden från jordfästningsritualen? ”Av jord är du kommen och till jord ska du åter bliva”. Men själva levandet finns någon annanstans.

I morgondagens inlägg kommer jag utifrån det jag nu har skrivit att förtydliga. Varför det är så viktigt att komma in i, och förstå den andliga världens sätt att fungera för att bli hel.

Konkreta iaktagbara konsekvenser av vårt förhållande till det andliga

Till er som kanske sitter lite undrande inför de två senaste inläggen vill jag nu gå tillbaks till det jag skrev för länge sedan om skapelsen, människan och Gud. Texterna som innehåller detta utgör i praktiken en förklaring till hur Bibeln ser på människan, skapelsen och kampen mellan gott och ont.

Bibeln är faktiskt så pass praktiskt inriktad att man både kan se hur skapelsen var tänkt,och praktiskt genomförda händelser. Skeenden var daterade på det sätt som den tidens historiker brukade datera. . (Som t.ex vid Jesu födelse… -när Quirinius var landshövding…)Ni som vill läsa mer om detta kan söka på ”förankring i historien” i sökrutan på min blogg.

Det betyder att det genom att Bibeln har en lång tillkomsttid (om vi även tar med GT),  är möjligt att med moderna metoder forska på det Bibeln berättar om. Men kom ihåg att detta gäller händelser och skeenden som är tilgängliga, de andliga tingen är utanför vår vetenskapliga forskning. Här kommer tron in. Det är ett fåtal -egentligen inga- andra religioners källskrifter som har den egenheten. Alla sådana hänvisningar i t.ex koranen är hämtade ur GT. Om vi går till vedaskrifterna, de Buddhistiska mahayana eller hinayana innehåller de enbart raligiös vägledning till att släcka ut livstörsten som driver återfödelsens hjul. Likaså hinduismen eller new age som är en avläggare därifrån. Jag tar inte upp fler, och jag skriver inte att de är utan andlig kraft, men att det är andra makter som styr när man går åt det hållet.  Första gången jag såg resultatet av detta var när det kom en man till kliniken som i praktiken var psykotisk, det liknade schizofreni, men det fanns många saker som inte stämde, så jag blev helt ställd. Likaså min mentor. Vi fick kontakt med N-O Jakobsson som berättade om detta som ett nytt fenomen som hörde samman med vissa typer av meditation. För den intresserade kan jag nämna var han har skrivit om fenomenet: http://kundalini.se/vack_ej.html

På samma sätt som jag vill berätta om Guds makt måste jag ju också berätta om att det jag kallar ”motståndaren” och som i bibeln benämns med begrepp som ”denna härskarna, mot makterna, mot herrarna över denna mörkrets värld, mot ondskans andekrafter i himlarymderna” är harmlösa psykologiska fenomen. De är lika verkliga som Gud och vi kan genom våra skapade bilder, verbala uttryck, föreställningar om hur vi tror att saker ska bli och hur vi låter våra känslor bli övertagna av destruktiva osynliga men omedvetna makter skapa ett elände. Jesus säger i Joh 10: ”10. Tjuven kommer bara för att stjäla och slakta och förgöra. Jag har kommit, för att ni ska ha liv och ha mer än nog.

Alltså: när vi känner igen att vår dåliga tillvaro börjar inifrån oss själva, skapas en destruktiv våg. Vänd sinnet mot Jesus så försvinner destruktiviteten. När vi känner igen detta kan vi alltså välja.Vi har varit med om det så många gånger här i huset att jag nästan vågar lova att det blir så!

Så tillbaks till skapelsen, När Gud skapade människan till sin avbild är det svårt att tro att Gud har mänskliga drag. Som en gammal gubbe, vitt hår och skägg… Så ”avbilden” måste avse något annat. Jag återgår till en sak mitt barnbarn sa när hon som 5-åring följde med för att se sin döda gammelmorfar. Hon stod vid dödsbädden och stämningen var tung. Så säger hon ”Det är inte kroppen som far till himlen, DET ÄR SJÄLVA LEVANDET”. Barnet ger tron lyftkraft. Som hos de allra flesta hade ingen pratat med henne om döden.

Hon hade förstått! Den ande som är Guds avbild inom oss är SJÄLVA LEVANDET. Smaka på det! -Guds avbild. Den totala gemenskapen med Gud var inlagd i själva skapelsen. Du har den, jag har den! Den finns där, så subtil att vi knappt kan förnimma vilken makt våra val har. De kan genom vad som står i Bibeln påverka hela skapelsen. Idag kan vi se hur mänskligheten kräver ”respekt” (rädsla?), i pur ångest för att inte få ett gott liv tar vi för oss av vad vi kan från de svagare. Vi dödar för att -återigen- få den respekten.  Vi förgör de som inte ställer upp, ja vi förgör till och med vår planet. Så kommer plötsligt Jesu ord igen när det gäller människan: Tjuven kommer bara för att stjäla och slakta och förgöra. Jag har kommit, för att ni ska ha liv och ha mer än nog.” DÅ gällde uttrycket djävulen, nu handlar det om resultatet av människans vägval!

Därför är det jag skrivit om att förlösa Guds makt så viktigt. Där har vi en uppgift. Så fort vi gör det har allt som står Guds vilja emot på defensiven. Och vi blir omslutna av hans kärleks kraft!

VIDARE gäller!

Om att förlösa Guds makt

Ni som har följt mina inlägg har säkert tänkt på att jag lagt in lovsånger av olika slag. Orsaken är inte att jag bara har velat lägga in dem som några slags smycken i det jag skriver, utan det är en andlig makt i lovsången.

Det verkar vara en förlösning av det vi uttrycker i bild, ord eller sånger. Det är något vi utlöser hos den makt som står för det vi uttrycker. Det var därför jag satte fatahs logga mot lovsången i det senaste inlägget. Svärden hör till koranen, lovsången aktiverar Guds kärleks väsen. Genom vad vi då uttrycker skapas en förlösning av det vi uttrycker.

I Ef 6:10-12 står det ”10. Hämta nu styrka hos Herren, av hans oerhörda kraft. 11. Ta på er Guds rustning, så att ni kan hålla stånd mot djävulens lömska angrepp. 12. Ty det är inte mot varelser av kött och blod vi har att kämpa utan mot härskarna, mot makterna, mot herrarna över denna mörkrets värld, mot ondskans andekrafter i himlarymderna.”  Det är på det här planet i tillvaron vi finns och verkar vare sig vi tror eller inte. Enkelt uttryckt: det är mäktigt och vi är inblandade. Det är också därför jag har kallat min blogg ”BIBELN OCH TILLVARON”! En gång började det hela genom att Gud uttalade sitt ”VARDE. Medan skapelsen fortfarande finns till gäller det som står i  Apg 17:27: ”Ty i honom är det vi lever, rör oss och är till

Det jag nu skrivit tror jag är en princip av stor betydelse: Grunda inte din tro på om du får bönhörelse på en gång eller inte eller på vad du tycker dig se eller känna efter bönen. Det verkligt pålitliga är det vi inte upplever direkt, det som Ordet utlovar. Ja, detta är trons dårskap som är Guds vishet.

Eftersom vår bön griper in i jordiska förhållanden försöker ”denna världens furste att förhindra det. Därför är vi uppmanade till att vara uthålliga i vår bön och därigenom upprätthålla trons kontakt med Gud.

Så kommer jag då åter till lovsången som ett andligt vapen. Det talar Bibeln mycket om. Konung David skriver i palm 27:”Och nu skall mitt huvud resa sig över mina fiender runt omkring mig och jag skall offra i hans hydda jublets offer. Jag vill sjunga till Herrens ära och lovsäga honom.” Lägg märke till orden jag skall offra …  jublets offer.

Vi tycker nog att vi är minst hågade att lovsjunga när vi känner oss vissna, eller när omständigheterna nästan driver oss i panik, och allting går emot. Det är då vi ska offra jublets offer. I det läget blir det verkligen en uppoffring att lovsjunga Gud. Det märkliga är att om vi gör det tycks det verkligen  förlösa en kraft som i praktiken förändrar hela situationen. Så krysta fram en tacksägelse så gott det går, eller lyssna på någon av lovsångerna som finns här. Glid så in i sången och musiken, tänk då på Gud. Det fungerar också, om smärtan och oron är för svår.

Om någon säger, jag tror inte på Gud, …men

Jag tänkte ägna ett inlägg, (eller om det blir fler?) åt ett av de största ämnena som överhuvudtaget finns i Bibeln,

Jag tänker uppehålla mig kring Gud som han presenteras i Bibeln, men också försöka avgränsa detta mot andra religioner som också använder ett Gudsbegrepp eller åtminstone något i närheten.

Första gången vi stöter på Gud är i skapelseberättelsen. Där används begreppet elohim [אֱלֹהִים] som sedan genomgående kommer igen i hela GT. Hebreiskan har många fler kasus är svenskan. Vi har bara två. Böjningsformen på Gudsnamnet stämmer bäst mot vårt nominativ och uttrycker ägande i någon form.

Det som beskriver detta förhållande blir rätt tydligt när man tänker på att den som beskrivs är skaparen.

Efter varje dag som beskrivs i den första skapelseberättelsen så står det att Gud ”såg att det var gott”. Skapelsen blev alltså utsprungen ur Guds eget väsen. Det betyder att den ursprungliga skapelsen per definition var god eftersom den kom ur Guds eget hjärta. Likaså att krafter, synliga eller osynliga som tar avstånd från Guds väsen kommer att destruera det som har sitt ursprung ur Gud själv.

Det betyder för mig att när vi har lyckats att sabotera den här tillvaron kommer [”Nya himlar och en ny jord” (2 Petr 3:13)] att sakna alla destruktiva drag. Det blir skaparen som restaurerar alltihop i enlighet med hans egen tanke. Så säger Bibeln och det tror jag på. Särskilt som jag ser mig omkring på allt som sker idag.

LÄGG MÄRKE TILL EN SAK:

Skälet till att jag skrev ut Guds namn på hebreiska (som inte är Gud, utan gud är en funktion ), så visar det på att funktionen Gud finns i många religioner. Men elohim [אֱלֹהִים] är ett egennamn som bara syftar på ett väsen.

När någon säger att h*n inte tror på Gud, så måste en naturlig motfråga bli, vilken Gud tror du inte på? För begrreppet kan syfta på många saker. Svenken avser oftast den gode skaparen som ingriper i skapelsen även nu, och som är Jesu Gud och fader. Vi har liksom uppfattningen, som kommer utifrån vår egen föreställning att en allsmäktig Gud som också är god inte kan existera i vår tillvaro. Antingen är han inte allsmäktig, eller också är han inte god. Så vi använder då en egen föreställning om hur Gud ska vara för att vi ens ska acceptera hans existens.

Genom hela Bibeln är han ett väsen som ingriper. Liksom han fortfarande ingriper i det vi upplever idag.

Det handlar inte om ”pie in the sky when you die”, utan om en ständig närvaro som vi kan få uppleva om vi tar till oss erbjudandena.

I Apg 17:28 [acts17:28] står det ”Ty i honom är det vi lever, rör oss och är till,” Detta gäller ju alla varelser på jorden. Både de som vill acceptera sin skapare eller inte, eller byta ut honom mot något annat.

Men varför sker det onda då? Jo, för att inte bara människorna, utan HELA skapelsen är under det ondas våld. Det ondas ursprung är inte människan. Det ondas ursprung är inte heller Gud. Det onda har sitt ursprung i en varelse som är obeskrivligt ondskefull, kallad satan, djävulen och Lucifer. Hes. 29 och Jes. 14 beskriver denna varelses ursprung.

ISLAM SOM OCKSÅ KALLAR ALLAH FÖR GUD… (men märk att allah har ett helt annat urstprung)

Gud och Allah står inte för samma sak för mig. Det är två olika saker. Det viktigaste skälet till detta är att Allah, vetenskapligt kom ur en dyrkad mångud först 600 år efter Kristus! Denna tog Muhammed till sig när han ”uppenbarade” Allahs vilja!

  • I Mekka fanns en gud som hette Hubal som var Herre över  Kabah.
  • Denne Hubal var en mångud.

· En muslimsk apologet erkände att en bild av månguden Hubal lades på taket av Kaba omkring 400 år före Muhammed. Detta kan faktiskt vara ursprunget till varför månskäran är överst på varje minaret vid Kaba i dag och den centrala symbolen för islam på varje moské i hela världen:

· Månguden var även kallad ”al-ilah”.

  • ”al-ilah” förkortades senare till Allah innan Muhammed började främja sin nya religion 610 AD.

· Det finns bevis för att Hubal kallades ”Allah”.

· När Muhammed kom med sina uppenbarelser, accepterade han alla hänvisningar till namnet ”Hubal” men behöll avledningen ”Allah”.

· Muhammad behöll nästan alla hedniska ritualer från araberna på Kaba och omdefinierade dem i monoteistiska termer.

· Oberoende av uppgifter om de faktiska omständigheterna, är det tydligt att islam härstammar från en hedendom som en gång tillbad en mångud.

· Även om Islam i dag är en monoteistisk religion, har den sina rötter i den hedendom som fanns i Ur som Abraham lämnade och som finns  i nuvarande Irak. Han kom så småningom till nuvarande Palestina, där Muhammed fick sina möten med ängeln Gabriel.

[KÄLLA:  Karen Armstrong (2000,2002). Islam: A Short History. ISBN 0-8129-6618-x]

Oavsett hur man tolkar det,

kan inte Allah, mot denna bakgrund vara den skapande och allsmäktige Guden. Han är nåt annat.

Därför kan han inte heller skydda oss och ge oss räddning när skapelsen håller på att gå mot sitt slut.

Men det kan den Gud som har skapat himmel och jord. Och som alltid har kontrollen. Därför är Gud för mig den ende och sanne Guden!

SAMMANFATTNINGSVIS

Gud (elohim) är skapelsens ursprung. Han är dess uppehållare. Genom att människan kan välja vad vi vill tro och tjäna, kan vi antingen genom att ge Gud vår tillbedjan eller avvisa honom skapa det livsklimat vi vill leva i. Det gör vi genom vad vi tar in och därmed skapar tro till. Om vi tar in den skrift från koranen, som ligger bakom nedanstående logon, tar vi också in en annan Gud.

DEN SOM SER DESSA LOGON OCH FÖRSTÅR, INSER OCKSÅ HUR FRUKTEN SMAKAR.

Fatah
HAMAS
Genom denna lovsång till ”Elohim” Har jag valt sida!
%d bloggare gillar detta: