Så till sist, två världar. Vad är vi? Barfotabarn i livet?

Efter skapelsen och fram till syndafallet beskriver Bibeln relatiionen mellan Gud och människan som samlevnadsmässigt likvärdig. De kunde samverka, träffas och umgås. Hur det gick till vet jag inte, men men texterna är rätt tydliga här.  I lustgården, som tycktes ha nära kontakt med Guds himmelska härlighet associerar jag läget till hur GUd hade tänkt den felfria skapelsen. Sedan fick de lämna lustgården, det första brodermordet genomfördes och sedan utvecklades ondskan allteftersom.

Så den situation vi befinner oss i idag är något som genom årtusenena har utvecklats och det som hände Jesus var för skapelsen en oerhörd händelse, men ändå var det bara ett steg på vägen. Han blev mottagen så som ondskans människor agerar mot det som är gott. Det var ingen religiös händelse i osdet religiös. Det var två makter som stod mot varandra. Jesus kallades människorsonen som den representant han var det människosläkte Gud ville rädda.

Men ”väggen” var redan på plats. Så människorna förstod inte vem Jesus var, annat än de som lät sitt inre ta emot honom. (Maggropskänsla)

*  *  *  *  *  * *  *  *  *  *  *  *  *  *  *  *  *  *  *  *  *

Här kommer förklaringen:

Från och med syndafallet slutade vi kunna uppleva Gud eller den himmelska världens närvaro. För att kunna förstå detta måste det gå genom vår hjärna som jag beskrev i det senaste inlägget. Hjärnan hör jorden och kroppen till, så i sig är den utan förmåga att fatta vad som hör det andliga till. Redan när vi föds är det första vi uppfattar ljuset, ljuden, egentligen ett totalt kaos. Sedan börjar vi ”utforska världen”, så som jag beskrev det i förra inlägget. Allt vi utforskar hör till det konkreta i tillvaron. Mammans bröst, känslor som förs över till oss, ”älskad eller inte”. Kampen för att lära oss att stå eller gå, lust-olust…Allt detta detta hör ihop med barnets adaptioin till den värld som ska bebos under ett litet tag. Separationsångest, dödsångest avläsningen av omgivningens ångest, de som ska ge oss trygghet. Allt detta utgör en bas för inlärningen av hur vi kommer att förhålla oss till hela vår tillvaro. En del vår leva med ångestan i sitt inre, handra får en grundläggande trygghet genom samma process.

Det är den jordiska världens situation. Den är inlärd genom vad jag har skrivit här.

Men, och det är ett viktigt men vi kan även lära in hur den andra sidan av tillvaron verkligen fungerar. På samma sätt som vi måste få vår hjärna programmerad för att överleva i denna tillvaro, så behöver vi få hjärnan att uppfatta det osynliga. Det görs på ett helt annat sätt, den andliga vägen.

Om man säger så måste man ”berätta” för hjärnan utifrån den andliga tillvaron hur saker ska tillämpas.Då kan de människor som har gått före oss på denna väg skänka oss insikt om GUs vägar, som leder på ett helt annat sätt än var vi har föreställt oss. Men andlig läsning kan man inte förrätta hur som helst. Bönen utspelar sig på hjärtats nivå, och hjärtat kan inte näras med rent förståndsmässig föda. Med 2härta” menas här inte känslornas nivå utan den mänskliga personliga personlighetens innerst kärna., där förståndet, viljan och sinnena har sitt ursprung.

-Och hur lång tid ska man avsätta till andlig läsning? Utan regelbundn andlig läsning  gör man inga framsteg i bönen, och det finns inte ens hopp om att man ska framhärda i det andliga livet. Att här ge ett tidsminimum ser jag som ett vanskligt försök. Ty Guds någ för står alltid att anpassa sig efter omständigheterna… Man kan i alla fal säga att den som utan tvingande orsaker reducerar den andliga läsningen till under 3 tim/vecka kommer att låta sin själ dö av svält.

-Det här har jag varit inne på tidigare. Och orsaken ligger i att den andliga läsningen skapar en förutsättning i vår hjärna till att kunna ta mot och förstå allt som kommer till oss från ”den andra sidan”. För de saker vi anser nödvändiga tar vi oss alltid tid.

Så är inte vårt eviga liv erfarenhet av den andliga världen värt detta?

Det är i denna läsning vår tillvaro blir gränsöverskridande. I den läsningen ser vi att det går att bota sjuka. I Mark 16:20 står det. ”20. Men de gick ut och predikade överallt, och Herren bistod dem och bekräftade ordet genom de tecken som åtföljde det.

Då förstår ni vikten av att ta in Guds ord!  Det är där kraften ligger!

20Men de gick ut och predikade överallt, och Herren bistod dem och bekräftade ordet genom de tecken som åtföljde det

Men hur många av oss är inte barfotabarn i livet, vi har tappat meningen?

”Du har tappat ditt ord och din papperslapp,
du barfotabarn i livet,
Så sitter du åter på handlarns trapp
och gråter så övergivet.

Vad var det för ord – var det långt eller kort,
var det väl eller illa skrivet?
Tänk efter nu – förrn vi föser dig bort,
du barfotabarn i livet.”

Detta är en jubeldag!

Ef 1: 17-20

17. Jag ber att vår herre Jesu Kristi Gud, härlighetens fader, skall ge er en vishetens och uppenbarelsens ande som låter er få kunskap om honom.

18. Må han ge ert inre öga ljus, så att ni kan se vilket hopp han har kallat oss till, vilket rikt och härligt arv han ger oss bland de heliga,

19. hur väldig hans styrka är för oss som tror – samma oerhörda kraft som han med sin makt

20. lät verka i Kristus när han uppväckte honom från de döda och satte honom på sin högra sida i himlen,

21. högt över alla härskare och makter och krafter och herravälden, över alla namn som finns att nämna, såväl i denna tiden som i den kommande.

Halleluja!  Sjung om Jesus,
han är den som spiran bär.
Halleluja! Hans är makten,
hans allena segern bär.
Hör, hur sångerna från Sion
brusar som en mäktig flod.
Jesus alla folk och stammar
återlöses med sitt blod.

Halleluja! Ingen ensam,
Ingen hjälplös lämnats kvar.
Halleluja! Tron sin tillflykt
och sitt ljus i Jesus har.
Fastän skyar honom lyfte
bort och ingen honom ser,
glömmer vi ej vad han lovat:
”Alltid skall jag bo hos er.”

Halleluja! Du som bjuder
syndare till bords med dig!
Halleluja! Öppnad famnen
är för alla och för mig.
Över jordens vidd din förbön
genom dag och natt oss når.
Bed för mig inför din Fader,
du som vid hans sida står!

Halleluja! Konungarnas
konung är du och förblir.
Halleluja! Född av kvinna
är du, och du blev som vi.
Stor dina härlighet i himlen,
speglad över hav och jord;
störst när ner bland oss du stiger
och oss mättar vid ditt bord.

Published in: on 5 april, 2021 at 10:02  Kommentera  
Tags: , ,

Två världar. Den synliga världen och den osynliga, där den synliga är på väg att gå under. Men det finns hopp!

Här kommer jag att ta upp flera saker som är avgörande för vad kristen tro är. Påskens budskap innebär enligt Bibeln ett TOTALT HELANDE BUDSKAP för hela mänskligheten och skapelsen. Att det är så hör ihop med saker jag började att skriva om när denna blogg var ny.

Idag skriver jag till er och oss alla som är slavar på alla möjliga sätt.

-Slavar under olika sjukdomar.

-Slavar under ångest och självömkan.

-Rädsla för vad framtiden kan bära med sig.

-Oro för våra barn och vårt eget åldrande.

-Det finns oändligt många saker som vill förslava oss, vår egen oro, sjukdom, bitterhet och rädsla.

Allt detta är kännetecken på satans verkan. Hans, som kallas denna världens furste. När Jesus berättade för lärljungarna i Joh 12 sade han:

31. Nu faller domen över denna världen, nu skall denna världens härskare fördrivas.

DET ÄR BEFRIELSENS ORD TILL OSS ALLA.

I Ef 1 kan vi läsa:I honom är vi friköpta genom hans blod och har förlåtelse för våra synder på grund av den rika nåd som han har låtit flöda över oss, med all vishet och insikt.Vi är alltså friköpta från allt som binder oss.:”över alla furstar och väldigheter, makter och herradömen, ja, över alla namn som kan nämnas inte bara i denna tidsålder utan också i den kommande. Allt lade Gud under hans fötter, och honom som är huvud över allting gav han åt församlingen.”

Om vi ska få glädje av det, gäller att…

..vi är fria ifrån det som binder oss, på två sätt: Det förflutna är borta och det som kommer kan aldrig binda oss mer. Frågan är bara om vi vågar eller känner för att ta emot det. När jag avslutade ett avsnitt kring Jesu uppståndelse skrev jag:

FASTNA alltså inte i Jesu död, utan be också om att

få del av kraften och glädjen i den tomma graven!

Jaag kan skriva det på ett annat sätt: Älta alltså inte de gamla misstagen, låt inte ”Anklagaren” plåga dig  med saker Jesus redan har dött för och släckt ut på korset (Anklagaren… se Job)). När det förflutna förföljer dig, tacka då Gud för att han genom Kristus har valt att inte se det mer. (I Bibeln står det att det gamla är förgånget och något nytt har kommit) I den tomma gravens kraft finns Anden som vi har fått och som gör att vi kan tro som Jesus.

Jesus sa:”för Gud är allting möjligt.” Men han sa ockå ”Allt är möjligt  för den som tror.” Alltså den troende. Hisnande, inte sant??  Det har jag varit med om själv, så det tror jag på.

Att det har fungerat har inte med min ”starka tro” att göra, utan att jag i de stunderna inte varit lömsk på Gud, fylld av bitterhet och fruktan. Just då, i de stunderna fungerar Guds ande hos mig. Det är den auktoritet som den helige Ande ger och som då kommer till uttryck genom mig.

I 1 Kor 15:19 står det:”17. Men om Kristus inte har uppstått, då är er tro meningslös, och ni är ännu kvar i era synder. 18. Då är också de som har avlidit i tron på Kristus förlorade. 19. Gäller vårt hopp till Kristus bara detta livet, då är vi de mest ömkansvärda bland människor.” Det är inte döden som skapar den andliga kraften, det är uppståndelsen.

Gud och människan som vi ser oss idag!

Om man läser händelseförloppet kring Jesu dom är det knappast någon tvekan om att det var vad vi kallar för justitiemord.

Anklagelserna och kravet på hans död kom från Jerusalems religiösa ledare, men eftersom de inte hade behörighet att utfärda en dödsdom blev han överlämnad till Romarna som inte hade dödsstraff för det han anklagats för. Därav gjorde Pilatus allt för att försöka fria Jesus. MEN. Pilatus började inse att han hade fått en pöbel på halsen. När så de judiska ledarna spelade ut sitt sista och viktigaste trumfkort – man hotade alltså med att anmäla Pilatus för kejsaren om han frigav Jesus, vilket skulle få ytterst allvarliga konsekvenser för den romerske ståthållaren – hade Pilatus ingen annan möjlighet än att ge vika för deras krav.

Detta var det för ögat synliga och begripliga förspelet till Jesu död, som jag redan skrivit. 

Allt detta går att se med våra synliga ögon, även om vi utesluter tron, men meningen med att det var av Gud beslutat redan före tidens början, där finns det en djupare dimension.

Det vi kan se men våra mänskliga ögon går det att forska på. Vi kan se vad som hänt och hur det kan ha utvecklats. Det finns en forskare, Josef Blinzler som i boken ”Jesus inför rätta” (”Der prozess Jesu”, 1951) övertygad om att det ägde rum en regelrätt rättegång inför Stora rådet där en dödsdom mot Jesus fälldes. Brottet var hädelse. Denna bestod i att Jesus bejakade översteprästens fråga ”Är du Messias, den Välsignades son” det vill säga bekände sig till messiasvärdigheten (Mark. 14:62). Vidare menar Blinzler  att Pilatus föll undan för det politiska trycket – bland annat manifesterat i antydningar om att han inte var kejsarens vän om han släppte Jesus – och därför dömde Jesus till döden. Ett belägg för att Pilatus avkunnade en dödsdom var att han besteg ”domartribunen”. Dödsdomar måste nämligen enligt Blinzler till skillnad från andra domar avkunnas från domartribunen (Joh.19:12-13). (Som jag skrivit ovan som jag har skrivit i inledningen här!)

Hela denna process när det gäller Jesus och hans korsfästelse kan ses och bedömas med vårt moderna sätt att hantera och jämföra data.

Men den djupare betydelsen som finns i händelsen undandrar sig den vetenskapliga analysen eftersom den ligger utanför vår världsbild som människor.

Detta är  när människan bedömer sig själv och Gud idag!

Jesus dog på riktigt. Inte mellan två ljusstakar på ett altare!

Jag har berättat om Bibelns berättelser om Jesus, hans död och uppståndelse. – Men Jesus uppfattas som en legend av många om inte tror.

Det hävdas ibland att det inte finns några ickebibliska dokument som visar att han verkligen har funnits.

I själva verket finns det flera samtida dokument bevarade som omnämner Jesus. Dessa här skrifter är helt ickebibliska till sitt ursprung och måste alltså betraktas som neutrala, objektiva, historiska verifikat för att Jesus verkligen levde i Palestina för snart 2 000 år sedan och avrättades av de romerska ockupanterna.

En notis om Jesus finns hos den berömde judisk-romerske historikern Flavius Joséfus från första århundradet:

”Han [översteprästen Hannas] sammankallade Sanhedrin (även benämnt Stora rådet eller Rådet, var det judiska folkets högsta politiska och religiösa organ under grekisk-romersk tid) till rättegång och ställde bland annat Jakob, brodern till Jesus (som kallades Kristus) inför dess sanhedrins medlemmar  samt några andra som Hannas anklagade för att ha brutit mot lagen och sålunda överlämnades till att stenas till döds.”

I slutet av det första århundradet berättade den romerske historikern Suetonius att kejsaren Claudius år 49 hade förbjudit alla judar att vistas i staden Rom (en händelse som också finns omnämnd i bibeln, i Apg 18:2): ”Då judarna i Rom oavbrutet orsakade oroligheter, därtill uppviglade av Chrestus, fördrev han dem ur staden.”

De här upploppen var förmodligen en följd av kristendomens ankomst till Rom, vilket sannolikt orsakade en hel del konflikter inom den judiska kolonin där, liksom på andra håll (se t ex i Apg 21:31). Suetonius, som skrev detta flera år senare, uppfattade – precis som så många människor gör i dag – utan tvekan ordet Kristus (i själva verket det grekiska ordet för titeln ”messias”, dvs ”Guds smorde”) som ”Chrestus” och ett egennamn på en person. ”Chrestus” är emellertid ett namn som ingen jude någonsin burit. Det förekommer helt enkelt inte som judiskt namn.

En mer detaljerad berättelse om Jesus kommer från den romerske historieskrivaren, ämbetsmannen och konsuln Publius Cornelius Tacitus. I sitt historiska verk ”Annaler”, som han skrev mellan år 115 och 117, berättar han att kejsar Nero försökte lägga skulden för den förödande branden i Rom på de kristna. Tacitus skriver:

”Som skyldiga ådömde Nero de mest raffinerade straff åt de kristna.” Och han fortsätter med att beskriva dessa kristna: ”De fick sitt namn från Kristus, som avrättades enligt beslut av landshövding Pontius Pilatus under kejsar Tiberius regeringstid. Det satte stopp för den farliga vidskepelsen en kort tid, men den tog fart på nytt – inte bara i Judéen, där denna pest först uppstod, utan även i själva Rom, där all världens hemska och skamlösa saker samlas och finner ett hem” (Annaler, XV, 44).

Det framgår klart av Tacitus kommentarer att han inte hyser några som helst sympatier för de kristna. Men för honom var det inte någon tvekan om att rörelsens upphovsman verkligen levt 90 år tidigare och avrättats av Pontius Pilatus, då denne var landshövding över Judéen.

Så finns det många kristna som vägrar se den blodiga historien bakom Jesu offer. I nattvardens ”för dig utgiven och för dig utgjutet” lägger sig riten som en dimma. Vi vill att det ska vara som på altaret! – Ett silverkors mellan silverljusstakar och blommor. Jag tror inte alls att det var den föreställningen Petrus och de andra lärljungarna såg framför sig när de tänkte tillbaka på Jesu död!

Jag är ledsen om jag med detta har fråntagit någon känslan av att triumfen på korset kunde ses med ögonen. Denna bild visar på ett effektfullt sätt hur han bar alla människors ondska och felsteg. Efter detta kan INGEN anklaga oss inför Gud för vad vi har varit, är eller kommer att vara.

Första gången Djävulen nämns i Bibeln kallas han för åklagaren. HÄR FRÅNTOGS HAN DEN MAKTEN! Så triumfen låg i offret. Han bar allas ogärning. Naturligtvis mina, dina ogärningar. Men se på honom!  Han bar även Stalins massmord, Hitlers, Neros… Hur skulle han kunna bära det utan allt detta lidande?

Blev då dessa värsta mördare räddade i och med detta? NEJ!

Ja, förresten om de kommit till besinning. Men alla vi som kommer till Fadern och hänvisar till att Jesus dött för oss blir friförklarade. Därefter kan vi uppleva hur vi blir burna av Herren genom livets svåra skeden!

1.
Jesus för världen givit sitt liv:
öppnade ögon, Herre, mig giv.
Mig att förlossa offrar han sig,
då han på korset dör ock för mig.

2.
O vilken kärlek, underbar, sann!
Aldrig har någon älskat som han.
Frälst genom honom, lycklig och fri,
vill jag hans egen evigt nu bli.

3.
Låt mig då, Herre, vara ditt barn.
Lös mig från alla frestarens garn.
Lär mig att leva, leva för dig,
glad i din kärlek, offrande mig.

Published in: on 9 januari, 2021 at 17:30  Comments (3)  
Tags: , ,

Gud förvandlar

  • Breanna Albers

    Breanna Albers 4 veckor sedan

    At 18 I gave my life to God. I came from being a drug user, partying everyday, smoking weed everyday, fighting, stealing disrespecting my family to loving God more then anything! My life changed so quickly in just a few days. God IS amazing. I love the testimonies! I am so glad for you !

    ++++++

    Breanna,

    Thanks!
 I’m also happy for you. What you do not know about is that I did my last post 2011. I still have about 2000 visitors / year after 4 years of silence. Jesus called me to resume this because I did not think that what I wrote was so important. Then I saw your comment and my tears began to drain. I have quite a few visits from other countries even though I am writing in Swedish. So now it is possible to read English as well.

    With warm thoughts
    Johnny

En glimt av himmelens härlighet

Published in: on 15 juni, 2013 at 10:59  Comments (1)  
Tags: , ,

Tänk konkret: Född på nytt, då finns det inget förflutet.

Nu har jag hållit på länge om vilken makt vi har eftersom Gud skapade oss till sin avbild. Vi har makt att göra så att Guds vilja sker! Beroende på hur flitiga vi är i kampen för det goda och hur tydligt vi har tagit in vilka vi är (eller kan vara) genom tron på den som skapat oss, kommer detta allt tydligare till synes.

Om vi på motsvarande sätt accepterar hur djävulen tänker och tar till oss vad han vill, så kommer vi genom hur vi är skapade på samma sätt att låta hans vilja komma till uttryck.

 

Eftersom Gud är god och bara god, så innebär det att allt ont vi ser omkring oss och får uppleva har djävulen som ursprung. Den kristna tron innebär genom vad Bibeln säger att det finns åtminstone två världar som behärskas av två väsen som i allra högsta grad är verkliga även om vi inte är så uppövade i att uppfatta dem. Vi ser konsekvenserna i vår egen tillvaro tydligt, men inte det som hör den osynliga världen till.

Ni har nog redan räknat ut att dessa väsen är Jahvé, vår skapare och djävulen som vill destruera och ta över skapelsen. I dagsläget ser det ut som om han är på väg att lyckas. Mer om detta senare.

Den som inte lever med dessa saker som verkliga inför sina inre ögon, lever i en tom tillvaro utan koppling till något ursprung. Einstein lär ha sagt att ”Gud kastar inte tärning”, men en tillvaro utan Gud kommer alltid att uppfattas så. Slumpen avgör. Det är detta Satan försöker intala oss, för om vi uppfattar livet så, blir vi bara ett rö för slumpens vindar.

Men kom ihåg att Jesus aldrig skulle ha kunnat uppstå från de döda om inte dödens furste hade blivit besegrad. 1 Kor 15:4-6 ”att Kristus dog för våra synder i enlighet med skrifterna, 4. att han blev begravd, att han uppstod på tredje dagen i enlighet med skrifterna 5och att han visade sig för Kefas och sedan för de tolv. 6. Därefter visade han sig för mer än femhundra bröder vid ett och samma tillfälle, de flesta är ännu i livet, men några har avlidit.” Här skriver alltså Paulus i praktiken till korintierna att om ni inte tror mig, så fråga de andra som sett Jesus uppstånden. Det hände inte bara på den tiden. Även t.ex Dalademokratens chefsredaktör Göran Greider har berättat att han sett den uppståndne.

Djävulens makt är inte längre oemotståndlig: men han kan fortfarande påverka tankar och känslor hos alla människor. Det gör han också. Eftersom han är en lögnare kan han ansätta även de troende och anklaga dem för sådant som redan är förlåtet och glömt. Han vet nämligen att det liv vi levt ”i köttet” [ utifrån kroppens och våra mentala drifter] lätt kan ge skuldkänslor och grämelse.-Och en människa som lever under skuldmedvetande är inte någon segervinnare. Vi måste ständigt tänka till och förvissa oss om att vår synd blev utraderad i samma ögonblick som vi bekände Jesus Kristus som vår livlina. Om du har gjort det, eller kommer att göra det så är vi enligt Bibeln nya skapelser – och en ny skapelse har inget förflutet!

Ingenting, som hörde den gamla människan till kan därför anklaga och fördöma oss. Inte ens i dödens ögonblick. Rom 8:1 ”1. Nu blir det alltså ingen fällande dom för dem som tillhör Kristus Jesus.

Det jag har skrivit här betyder att det finns ingenting av mörkret i ditt liv, rädsla, oro, fruktan eller annat som har gjort djupa sår i ditt förflutna, som är hopkopplat med Gud. ALLT sådant har bara ett ursprung (mörkrets furste). Låt oss omslutas av Guds omsorg och våga lita på att det han lovat håller han också!

Hur kan människan påverka tidsskeendet för när Jesus kommer tillbaks?

Nu tänker jag ta upp en annan och egentligen mycket intressant aspekt på hur tidsangivelser utpekas i Bibeln.  Oftast anges det endast för något som är uttalat för framtiden.  När saker ska hända! Ett sådant sätt att se på framtiden kan både innehålla ett, som vi ser det normalt händelseförlopp (alltså jordiskt) som när det skrivs om att ett barn ska födas. Då följer den biologiska klockan sin tid och man kan alltså säga ”när tiden var/är inne, så föddes…

Men i Bibeln är denna tidsangivelse mycket mer avhängigt av vad, och hur saker sker. Där blir tidsuppfyllelsen inte någon fixerad tid, utan har mera att göra med vilka saker som ska genomföras eller ske för att det ska vara läge för att den uttalade händelsen ska ske. Till exempel frågade lärjungarna om när allt han hade försutsagt om sin återkomst skulle ske. I Mark 13:4 står det: Säg oss när det skall hända. Och vad blir tecknet på att tiden är inne för allt detta?Lärljungarna var alltså klara över att det handlade om en förberedd tid, då tiden skulle vara inne. Därför frågar de efter tecknen, signalerna, på detta. Liknande tankegångar finns det i Gal 6:9

Låt oss inte tröttna på att göra det som är rätt. När tiden är inne får vi skörda, bara vi inte ger upp.” Ge upp? Ge upp med vad? På andra ställen i NT sägs det  att vi inte ska ge upp med att leva i tron och de goda gärningarna som Gud har kallat oss till. [Här måste jag göra ytterligare en kommentar: På grund av att vi är varelser som är inskolade i det  som hör vår onda natur till, öga för öga, tand för tand. ja, det räcker väl att jag  återkopplar till 2 Tim:1-3. Med andra ord finns det inte en enda människa som klarar av att uppfylla något för att bli god]

Det var därför Jesus kom. Tron på honom gör oss rena och rättfärdiga i Guds ögon! Det är den tron vi inte får ge upp. (Gal 6:9) Jesus är liksom länken mellan oss och Fadern, skaparen själv.

Vidare finns det en sak till som hör ihop med det här. I Mark 13:22 läser vi som en fortsättning på lärljungarnas fråga om när detta ska ske. ”Dagen och timmen känner ingen, inte ens änglarna i himmlen, inte ens sonen, ingen utom fadern.” Det är inte en fastställd tidpunkt, Utan  vissa kriterier måste vara uppfyllda först. Först då är tiden inne! I 2 Petr 3:12 kan vi se en annan konsekvens av detta sätt att se på dessa dynamiska tidsangivelser. ”12. medan ni väntar på Guds dag och påskyndar dess ankomst, dagen som får himlarna att upplösas i eld och himlakropparna att smälta i hetta.Här sägs alltså att denna händelse kan påskyndas!  –Och det av människor! Hur ska det då gå till?

Jo, bland förutsättningarna innan ”tiden är inne” för slutskedet av tillvaron på jorden i Apg 1:8 står det vi: ”Men ni skall få kraft när den he­li­ga an­den kom­mer över er, och ni skall vitt­na om mig i Je­ru­sa­lem och i he­la Ju­deen och Sa­ma­ri­en och ända till jor­dens yt­ters­ta gräns.” För att ingen ska kunna säga att ”vi visste inte ”, så kommer den dagen först när evangeliet är förkunnat för alla människor. Men de som har dött och inte haft en chans, hur blir det med dom då? Är det någon som undrat över var Jesus fanns när han var död? ”Jesus lämnades inte i dödsriket, och hans kropp mötte inte förgängelsen.” [Apg 2:29] _och vad gjorde han där då, om man får fråga? I Petr 3:19 Står det:och så kunde han stiga ner och predika för andarna i deras fängelse.

INGEN kommer alltså att kunna säga: ”Jag har aldrig hört det”!

Med en förtydligande avrundning av de sista inläggen jag skrivit!

Detta skriver jag för att tydliggöra vad jag ville få fram. OM någon tycker att jag återupprepar mig, så hoppas jag att ni förstår att man i grunden aldrig kan vara för tydlig.

Låt oss tänka oss barnet på upptäcksfärd i sig själv och i omgivningen. Först gäller det att äta, sova och få värme. Helt beroende av mamman. En dag börjar barnet titta upp och se andra ögon. Leende i full tillit börjar det jollra, så är det första steget till verbal kommunikation taget. Som vuxen förstår jag det inte, men barnet har helt klart en mening i de för oss obegripliga uttrycken. Tiden går, och barnet börjar röra sig på golvet. Med stöd av stolar och annat reser det sig upp. Men , fungerar inte. Framåt tar det sig på det sätt det har lärt sig. en del kryper, och en del hasar på baken med hjälp av ena benet. Nyfikenheten är redan där, man vill upptäcka och se! Världen börjar öppna sig. Den man kan se, lyssna och ta på. Har någon av er följt ett litet barn i skogen? Det ser en myra! ”Kom nu” säger den vuxne ”det är ju bara en myra”. Men för barnet är det en del av livets upptäckt. Vi kan få vänta en kvart, och barnet bara upptäcker och upptäcker….

På så sätt tar barnet in denna världens tillvaro. Den värld som faktiskt har förstaprioritet när det gäller hur vi förstår och anpassar oss till den värld vi lever i. Redan i moderlivet och i mycket tidiga barnaår programmeras vår hjärna för att tolka tillvaron.

Så jordelivets programmering av hjärnan har alltså förstatjing på hur vi ser på och uppfattar alla signaler som kommer in.

Detta senaste är viktigt eftersom för att ett intryck ska kunna bli medvetet och uttalbart måste det tolkas av en förprogrammerad hjärna. I den förprogrammerade hjärnan uppstår inte döda, inte heller blir människor friska genom förbön. För att den insikten ska kunna bli bekräftad av vår hjärna måste den programmeras från en annan värld. Den världen presenteras för hjärnan av Guds ord. Guds ord levandegörs av den helige Ande som är Guds eget tilltal till vårt hjärta. Ibland vet vi inte ens att vi går Guds ärende eftersom hjärnan inte har fattat detta och kan sätta ord på det. Det är därför jag har varit så noggrann med att poängtera vikten av den andliga läsningen, för utan denna får vi inte tillräckligt med förståelse för vår hjärna för att det som står i Mark 16:20 ska kunna fullföljas:”20. Men de gick ut och predikade överallt, och Herren bistod dem och bekräftade ordet genom de tecken som åtföljde det.

Jag har vid flera tillfällen sett detta i ”skarpt läge”, så här är det inte  för mig en fråga om tro = förställa sig, hoppas. Det fungerar så!

%d bloggare gillar detta: