Om någon säger, jag tror inte på Gud, …men

Jag tänkte ägna ett inlägg, (eller om det blir fler?) åt ett av de största ämnena som överhuvudtaget finns i Bibeln,

Jag tänker uppehålla mig kring Gud som han presenteras i Bibeln, men också försöka avgränsa detta mot andra religioner som också använder ett Gudsbegrepp eller åtminstone något i närheten.

Första gången vi stöter på Gud är i skapelseberättelsen. Där används begreppet elohim [אֱלֹהִים] som sedan genomgående kommer igen i hela GT. Hebreiskan har många fler kasus är svenskan. Vi har bara två. Böjningsformen på Gudsnamnet stämmer bäst mot vårt nominativ och uttrycker ägande i någon form.

Det som beskriver detta förhållande blir rätt tydligt när man tänker på att den som beskrivs är skaparen.

Efter varje dag som beskrivs i den första skapelseberättelsen så står det att Gud ”såg att det var gott”. Skapelsen blev alltså utsprungen ur Guds eget väsen. Det betyder att den ursprungliga skapelsen per definition var god eftersom den kom ur Guds eget hjärta. Likaså att krafter, synliga eller osynliga som tar avstånd från Guds väsen kommer att destruera det som har sitt ursprung ur Gud själv.

Det betyder för mig att när vi har lyckats att sabotera den här tillvaron kommer [”Nya himlar och en ny jord” (2 Petr 3:13)] att sakna alla destruktiva drag. Det blir skaparen som restaurerar alltihop i enlighet med hans egen tanke. Så säger Bibeln och det tror jag på. Särskilt som jag ser mig omkring på allt som sker idag.

LÄGG MÄRKE TILL EN SAK:

Skälet till att jag skrev ut Guds namn på hebreiska (som inte är Gud, utan gud är en funktion ), så visar det på att funktionen Gud finns i många religioner. Men elohim [אֱלֹהִים] är ett egennamn som bara syftar på ett väsen.

När någon säger att h*n inte tror på Gud, så måste en naturlig motfråga bli, vilken Gud tror du inte på? För begrreppet kan syfta på många saker. Svenken avser oftast den gode skaparen som ingriper i skapelsen även nu, och som är Jesu Gud och fader. Vi har liksom uppfattningen, som kommer utifrån vår egen föreställning att en allsmäktig Gud som också är god inte kan existera i vår tillvaro. Antingen är han inte allsmäktig, eller också är han inte god. Så vi använder då en egen föreställning om hur Gud ska vara för att vi ens ska acceptera hans existens.

Genom hela Bibeln är han ett väsen som ingriper. Liksom han fortfarande ingriper i det vi upplever idag.

Det handlar inte om ”pie in the sky when you die”, utan om en ständig närvaro som vi kan få uppleva om vi tar till oss erbjudandena.

I Apg 17:28 [acts17:28] står det ”Ty i honom är det vi lever, rör oss och är till,” Detta gäller ju alla varelser på jorden. Både de som vill acceptera sin skapare eller inte, eller byta ut honom mot något annat.

Men varför sker det onda då? Jo, för att inte bara människorna, utan HELA skapelsen är under det ondas våld. Det ondas ursprung är inte människan. Det ondas ursprung är inte heller Gud. Det onda har sitt ursprung i en varelse som är obeskrivligt ondskefull, kallad satan, djävulen och Lucifer. Hes. 29 och Jes. 14 beskriver denna varelses ursprung.

ISLAM SOM OCKSÅ KALLAR ALLAH FÖR GUD… (men märk att allah har ett helt annat urstprung)

Gud och Allah står inte för samma sak för mig. Det är två olika saker. Det viktigaste skälet till detta är att Allah, vetenskapligt kom ur en dyrkad mångud först 600 år efter Kristus! Denna tog Muhammed till sig när han ”uppenbarade” Allahs vilja!

  • I Mekka fanns en gud som hette Hubal som var Herre över  Kabah.
  • Denne Hubal var en mångud.

· En muslimsk apologet erkände att en bild av månguden Hubal lades på taket av Kaba omkring 400 år före Muhammed. Detta kan faktiskt vara ursprunget till varför månskäran är överst på varje minaret vid Kaba i dag och den centrala symbolen för islam på varje moské i hela världen:

· Månguden var även kallad ”al-ilah”.

  • ”al-ilah” förkortades senare till Allah innan Muhammed började främja sin nya religion 610 AD.

· Det finns bevis för att Hubal kallades ”Allah”.

· När Muhammed kom med sina uppenbarelser, accepterade han alla hänvisningar till namnet ”Hubal” men behöll avledningen ”Allah”.

· Muhammad behöll nästan alla hedniska ritualer från araberna på Kaba och omdefinierade dem i monoteistiska termer.

· Oberoende av uppgifter om de faktiska omständigheterna, är det tydligt att islam härstammar från en hedendom som en gång tillbad en mångud.

· Även om Islam i dag är en monoteistisk religion, har den sina rötter i den hedendom som fanns i Ur som Abraham lämnade och som finns  i nuvarande Irak. Han kom så småningom till nuvarande Palestina, där Muhammed fick sina möten med ängeln Gabriel.

[KÄLLA:  Karen Armstrong (2000,2002). Islam: A Short History. ISBN 0-8129-6618-x]

Oavsett hur man tolkar det,

kan inte Allah, mot denna bakgrund vara den skapande och allsmäktige Guden. Han är nåt annat.

Därför kan han inte heller skydda oss och ge oss räddning när skapelsen håller på att gå mot sitt slut.

Men det kan den Gud som har skapat himmel och jord. Och som alltid har kontrollen. Därför är Gud för mig den ende och sanne Guden!

SAMMANFATTNINGSVIS

Gud (elohim) är skapelsens ursprung. Han är dess uppehållare. Genom att människan kan välja vad vi vill tro och tjäna, kan vi antingen genom att ge Gud vår tillbedjan eller avvisa honom skapa det livsklimat vi vill leva i. Det gör vi genom vad vi tar in och därmed skapar tro till. Om vi tar in den skrift från koranen, som ligger bakom nedanstående logon, tar vi också in en annan Gud.

DEN SOM SER DESSA LOGON OCH FÖRSTÅR, INSER OCKSÅ HUR FRUKTEN SMAKAR.

Fatah
HAMAS
Genom denna lovsång till ”Elohim” Har jag valt sida!

Detta är en jubeldag!

Ef 1: 17-20

17. Jag ber att vår herre Jesu Kristi Gud, härlighetens fader, skall ge er en vishetens och uppenbarelsens ande som låter er få kunskap om honom.

18. Må han ge ert inre öga ljus, så att ni kan se vilket hopp han har kallat oss till, vilket rikt och härligt arv han ger oss bland de heliga,

19. hur väldig hans styrka är för oss som tror – samma oerhörda kraft som han med sin makt

20. lät verka i Kristus när han uppväckte honom från de döda och satte honom på sin högra sida i himlen,

21. högt över alla härskare och makter och krafter och herravälden, över alla namn som finns att nämna, såväl i denna tiden som i den kommande.

Halleluja!  Sjung om Jesus,
han är den som spiran bär.
Halleluja! Hans är makten,
hans allena segern bär.
Hör, hur sångerna från Sion
brusar som en mäktig flod.
Jesus alla folk och stammar
återlöses med sitt blod.

Halleluja! Ingen ensam,
Ingen hjälplös lämnats kvar.
Halleluja! Tron sin tillflykt
och sitt ljus i Jesus har.
Fastän skyar honom lyfte
bort och ingen honom ser,
glömmer vi ej vad han lovat:
”Alltid skall jag bo hos er.”

Halleluja! Du som bjuder
syndare till bords med dig!
Halleluja! Öppnad famnen
är för alla och för mig.
Över jordens vidd din förbön
genom dag och natt oss når.
Bed för mig inför din Fader,
du som vid hans sida står!

Halleluja! Konungarnas
konung är du och förblir.
Halleluja! Född av kvinna
är du, och du blev som vi.
Stor dina härlighet i himlen,
speglad över hav och jord;
störst när ner bland oss du stiger
och oss mättar vid ditt bord.

Published in: on 9 maj, 2013 at 10:02  Kommentera  
Tags: , ,

Gråtande skall de komma…

Vem du än är, vilka livsomständigheter du än befinner dig i, vad du än har ställt till med för dig själv, för din familj eller för någon annan, vare sig du tror eller inte tror så är du älskad av Gud.

Vårt avståndstagande har gjort diket mellan oss och Herren. Detta leder till missmod och inre fattigdom.

MEN han tar emot oss precis som vi är.

Jer 31:9 Gråtande skall de komma, men jag skall leda dem där de går bedjande fram. Jag skall föra dem till vattenbäckar på en jämn väg där de inte skall stappla.
 
Men nu har han inte tänkt lämna oss som vi är. 
Tänk dig att du går uppför kullen där Jesus är korsfäst. Där finns han, han har tagit allt missmod, all smärta och alla synder, bakåt och fram tills nu, för att kunna ge oss en möjlighet att komma in i ljuset, där Fadern är.
Många människor stannar inför korset, men de tappar bort resten av möjligheten att få del av all den kraft och upprättelse som erbjuds. För den som tittar närmare vid korsets fot upptäcker en liten igenvuxen stig som går förbi korset. Fria från allt elände vi hade i ryggsäcken (vad det nu än kunde vara) vandrar vi nerför stigen som visar sig leda till en grav. Som är tom!
Det är en fridfull plats. Inte alls fylld med den kamp och strid som korset utstrålade.
Här ser vi steg 2 i Guds räddningsplan. Vi är fria från det vi har varit och nu påbörjar Gud att fylla oss med den Helige Ande som följer av uppståndelsen.
Att omvända sig handlar alltså inte om att göra saker annorlunda, mindre egoistiskt och syndfritt för det kan vi inte.
Det handlar om att vända sig om från oron att jag inte ska få det jag vill. Oron för pengar, oron för krig, oron för klimatförändringar, sjukdom och åldrande.
Allt detta är ont och det kan vi inte ändra på själva.
Omvändelsen betyder att vända sig från att se på detta onda till att se på Gud och förlita sig på honom som genom Kristi uppståndelse har försett de som vänder sig till honom med all den kraft, kärlek och frid som Jesus hade.
Så återigen:
Jer 31:9 Gråtande skall de komma, men jag skall leda dem där de går bedjande fram. Jag skall föra dem till vattenbäckar på en jämn väg där de inte skall stappla.
 
Sjung med:
Published in: on 9 maj, 2013 at 09:37  Kommentera  
Tags: , ,

Guds kärleks väsen och hur får vi del av detta

Det tar tid att bygga upp en nära och hållbar relation, en utan misstänksamhet och oro att bli övergiven. Det räcker inte med att träffas helt kort ibland. Man måste få tid till att förstå djupet av de känslor och intentioner  den andre har. Då först kan vi svara med all den kärlek vi är kapabla till.

Som människor tenderar vi att svika även de vi håller av mest, och faktiskt verkligen vill stå upp för. Det kan vara våra barn, vår make eller maka, våra föräldrar som vi ofta har en komplex relation till eftersom de också har svikit i sin tur. Antag då, att vi i det läget verkligen blir förlåtna. Nu pratar jag inte om ursäktade, för då handlar det om att man har en orsak som man kan hänvisa till som orsak till sveket, jag pratar om villkorslös förlåtelse och kärlek. ”Den som har fått mycket förlåtet, älskar också mycket”. Här ligger en paradox. Svikarens kärlek byggs upp av de förlåtna sveken. Detta belyses som mest av det faktum att det ofta är de som står eller har stått oss närmast vi har störst behov av att föråta. Även oss själva. Många människor går under av att de bär på ett självförakt som är obetvingligt om man inte kan släppa bitterheten och självföraktet. Jag tror att detta är den kraftfullaste frigörande kraften vi kan uppamma. Just detta är så svårt att åstadkomma eftersom vi många gånger tycker att vi har ett objektivt skäl att förakta. (Vem det nu vara må) Eller hålla fast vid bitterheten. Den fungerar som en vägg i förhållande till omgivningen, oss själva eller till Gud.

Här kan vi välja: Förlösning eller bundenhet! Den som lär känna Gud kommer att få se hur konkret detta faktiskt fungerar. Men jag vet också människor som blivit fria även om de inte lämnat över sina liv till Gud, utan bara det som binder. Det är ju bra så, men jag vill gå ett steg längre i min blogg.

Jag vill visa på en väg i trygghet även under svåra tider.

Kom ihåg (eller läs om) texten ut 2 Tim 3:1-5. Det som står där är den oförsonliga människans beteende som beskrivs och som där sägs utvecklas i sin kraft under den sista tiden. Att leva i det kommer att bli tufft. Eftersom vi redan är på  väg in i den situationen tror jag att de flesta av oss kan förstå läget. Men för den som känner Gud och är villig att förlåta och få förlåtelse kommer Gud att hålla sin beskyddande hand omkring, vi blir alltså inneslutna i hans makts beskydd och ledning.

Det gäller att inte  vara högmodig och stursk inför erbjudandet om förlåtese eller att inte vara beredd att frikostigt ge förlåtelse. Det är alltså inte så att Gud väljer bort att hålla sina löften utan att dels känner vi inte riktigt till vad han sagt och dels gör vi som 4-åringen ”KAN SJÄLV”! –Och det kan vi inte.

Men lek med tanken att Gud är god och BARA god!

En sak som brukar utgöra det största motståndet mot tanken att Gud är god och inget annat än god är funderingar om varför han, allsmäktig som han är, tillåter att ondskan får breda ut sig. Trots allt tänker vi människor alltför kortsiktigt och primitivt. Om Gud nu skulle vara God och allsmäktig så skulle vi ju få ha en superfarsa i höjden som fixade till allt utan vår påverkan.

Vad vi då har glömt är en sak jag skrivit om tidigare: Vi människor är i allra högsta grad medverkande till vilken makt som kommer till skott. Sedan  är vår föväntan om ett ”bra resultat” av våra böner i praktiken motsägelsefull.

Lek med tanken att vi har två idrottslag som båda ber till Gud om hjälp att vinna: Så är det mänskliga sinnet. Så skulle då inte Gud finnas till för de som förlorat? Det är mycket ego i vårt sätt att be och förhålla oss till Gud. Ofta tänker vi faktiskt inte längre än så. Men det är två makter som strider om människans själ. Det vi kan påverka är vilken makt som kan (får) påverka våra sinnen och våra tankar. Eftersom  vi alla, utan undantag, är styrda av hur vi uppfattar tillvaron som i sin tur är påverkad av skapelsns förfall, blir det i våra tankar nästan omöjligt att se lösningar som ligger utanför de erfarenheter som vi genom våra sinnen har av tillvaron. Gud blir i våra tankar liksom bara en figur som, hur han än är presenterad i Ordet, bara strider mot alla våra erfarenheter.

Om vi har den uppfattningen och följer den så gäller det bara att se till sin egen hyska, liksom. Resultatet blir det som står i andra Timoteusbrevet när de flesta människor har valt sida och sätt att hantera sina problem.

I 2 Tim 3 står det:

 ”1. Det skall du veta, att i de sista dagarna blir tiden svår. 2. Då kommer människorna att tänka bara på sig själva och på pengar; de blir skrytsamma, högmodiga, fräcka, olydiga mot sina föräldrar, otacksamma, ogudaktiga, 3. kärlekslösa, oförsonliga, fulla av förtal, obehärskade, våldsamma, främmande för allt gott, 4. svekfulla, hänsynslösa och inbilska. De älskar njutningar mer än Gud. 5. De bär fromheten som en mask men vill inte veta av dess kraft.

Om jag då går tillbaks till det vi ser och hör om tillvaron, är det någon som känner igen läget? Öppna tidningarna, lyssna på hur folk tänker. Är det helt fel?

Lägg märke till vers 5! Här tycks även kyrkor och kristna människor vara medräknade!

Varför? Jag tror att det beror på att även dessa kommer att ha ett behov av att skjuta ifrån sig denna obehagliga tanke.

Men! Jag vet av egen erfarenhet att det som sker inte är orsakat av Gud. Hur många gånger har vi inte fått hjälp, visserligen i sista sekund, men ändå hjälp i svåra stunder. Orsaken till hela skeendet är hur vi som människor struntat i de råd vi fått av Gud, inte minst i fråga om faran att dyrka ”mammon”.

Vi kommer alla att behöva hjälp från en högre makt. (Gud) I alla de avseenden jag har tecknat här. Men om vi tror att han är en del av orsaken, varför skulle han då vilja hjälpa? Det är detta problem jag ser som en orsak till att vi inte får svar när vi ber. Vi har fel Gudsbild när vi ber. Därför tillber vi en Gud som vi är tveksamma om att han inte rent av är inblandad i det vi drabbas av.

Så låt oss inse att Gud är god. Bara god. Bibeln säger att inget mörker finns i honom. Det är den Guden jag bekänner mig till och det är denne som sände sin son Jesus för att alla skulle få trygghet och ro.

Det som sker idag är orsakat av att Satan skapat en föreställning hos oss att Gud inte är att lita på. Därför måste vi fixa det själva. Här ser vi resultatet.

Det handlar faktiskt inte bara om en stol i himlen eller en plats i himlakören, utan om en relation med vår skapare här och nu.

 

Till alla er som följer min blogg…

Detta är Guds skapelser liksom människan, dock kan rosorna bara ta emot Guds gåvor och inte förstöra vår jord (de kanske också är Guds gåvor?) . De bara ”är”.

”25. Därför säger jag er: bekymra er inte för mat och dryck att leva av eller för kläder att sätta på kroppen. Är inte livet mer än födan och kroppen mer än kläderna? 26. Se på himlens fåglar, de sår inte, skördar inte och samlar inte i lador, men er himmelske fader föder dem. Är inte ni värda mycket mer än de? 27. Vem av er kan med sina bekymmer lägga en enda aln till sin livslängd? 28. Och varför bekymrar ni er för kläder? Se på ängens liljor, hur de växer. De arbetar inte och spinner inte. 29. Men jag säger er: inte ens Salomo i all sin prakt var klädd som en av dem. 30. Om nu Gud ger sådana kläder åt gräset på ängen, som i dag finns till och i morgon stoppas i ugnen, skall han då inte ha kläder åt er, ni trossvaga? 31. Gör er därför inga bekymmer, fråga inte: Vad skall vi äta? Vad skall vi dricka? Vad skall vi ta på oss? 32. Allt sådant jagar hedningarna efter. Men er himmelske fader vet att ni behöver allt detta. 33. Sök först hans rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också. 34. Gör er därför inga bekymmer för morgondagen. Den får själv bära sina bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga.

Matt 25:25-34

Published in: on 1 maj, 2013 at 21:03  Kommentera  
Tags: , ,

Like a bridge over Trouble water

Published in: on 1 maj, 2013 at 10:25  Kommentera  
Tags: , ,

Om att annulera sina böner.

Den stora händelsen i mitt liv som gjorde att jag hittade tillbaks till Gud och hans makt var när en bok som satt fastkilad i en bokhylla och då menar jag fastkilad. Hyllan var så tätpackad att det till och med var besvärligt att dra fram en en bok utan att riskera att det skulle gå söner. Boken lämnade sin plats och small till i ett trappräcke två meter ifrån hyllan. Den var uppslagen, och när jag läste såg jag att det var ett citat som var läst en kväll några månader tidigare i en aftonbön hos mina föräldrar och som redan då talade starkt till mig.

Det var ett uppdrag som Serubabel hade fått att bygga upp ett tempel och han tvivlade på om han skulle klara det, då sa Herren:”Inte genom någon människas kraft eller styrka ska det ske utan genom min ande!

Jag har i inlägg efter inlägg skrivit att tron kommer av predikan och predikan i kraft av Guds ord. Men hur ska det gå till om man inte ens tror på Bibeln som Guds ord? Detta ord syftar säkert inte bara på det predikade ordet för andra, utan syftar lika mycket på att man får höra sig själv uttala Guds ord. Vare sig du kan tro det eller inte: Säg Gud har sagt, eller Gud har lovat… Orden vi då uttalar producerar tro snabbare än ord vi bara hör andra säga. Guds ord upplivar mitt hjärta till handling och att ta in detta ord som en andlig sanning. Det handlar inte om mig som person, utan om mitt allra innersta, där Gud själv vill ta sin boning genom sin ande. Vi vet ju att våra samtal med oss själva styr oss i många andra sammanhang.

Låter det flummigt? ALLTSÅ: Vår muns uttalade ord (bekännelse) ska vara överens med Ordet vi har hört eller läst. Det är lika sant när vi säger det vare sig vi tror på det eller inte. För tron kommer av att tala. Ordet bekänna betyder faktiskt ”säga samma sak som”.

Om vi inte säger samma sak som Ordet, är vi inte överens med Gud utan ger då plats för tankens otro och resonemang.

Det kan t.ex ske sedan du har bett om en bestämd sak som grundar sig på Guds löften och Bibelns uttalande att Gud ska svara. Bönesvaret är i allra högsta grad avgörande av vad du efteråt säger. Man kan nämligen annulera sin bön med negativa bekännelser som: ”Jag vet inte vad jag ska ta mig till, jag har bett till Gud men…

På det sättet byter vi ut vad Gud har lovat mot vår egen fruktan.  – och så blev det med den bönen.

Jesus angår också Hinduer, Muslimer, Buddhister, newagare, Mormoner, svenska vetenskapstroende och agnostiker med flera.

Det finns en sak jag utgår ifrån när jag pratar om Jesus, och det är att Jesus faktiskt fullt ut är och var Guds son. -Därför angår det alla! Både troende och inte troende i kristen bemärkelse, men han angår också Hinduer, Muslimer, Buddhister, newagare, Mormoner, svenska vetenskapstroende och agnostiker med flera.

Som jag uppfattat saken så har alla dessa rörelser, vissa sanningar i sin tro. Så det är inte bara tomt och meningslöst. Men man står handfallen mot ”ondskans andemakter i himlarymderna” I Efesiebrevet 6:12  :”Ty det är inte mot varelser av kött och blod vi har att kämpa utan mot härskarna, mot makterna, mot herrarna över denna mörkrets värld, mot ondskans andekrafter i himlarymderna.” Undra då på att vi känner oss stå med lera upp till bröstet kring allt vi ser och läser om idag. Jag önskar som alla andra att mina barn och barnbarn skulle få se framåt, planera och tro på att tillvaron skulle kunna stabiliseras. Våra barn och ungdomar är inte dumma. De har insett läget, men de inser också att vi vuxna är utan kraft inför framtiden.

Vittnesbörden i den första kristna kyrkan är så tydligt och kraftfullt med avseende på Jesus som Guds son (inte profet). Undren han gjorde, hur hans existens och orsaken till hans existens är så tydligt uttalade av profeterna i GT, och då särskilt i Jes 53. (slå upp kapitlet och tänk efter!)

Men som människor har vi en benägenhet att slå ifrån oss, eller uppfatta en aktiv tro på en andevärld som oförnuftig. Därför når vi inte fram till den andliga kraften. ”Redskapen” finns beskrivna i Ef 6:10-17. Avsnittet börjar med:”Hämta nu styrka hos Herren, av hans oerhörda kraft.”Men kom ihåg en sak: Det är skillnad mellan att veta och kunna. T.ex kan du cykla, men beskriv det för någon så att denna bara kan sätta sig på sadeln och ”dra iväg”. Att veta vad som står i Bibeln är långt från att nå fram till att använda den kraften!

Alltså utgår jag från att Jesus är Guds son och kraften till under borde funnits/finnas där hela tiden oavsett omständigheterna, men om det hade varit så hade han fungerat som en slags trollkarl.

När han var i sin hemstad hände inte mycket: I Mark 6:1-6 står det: ”1. Han gick därifrån och kom till sin hemstad, och hans lärjungar följde med honom. 2. När det blev sabbat undervisade han i synagogan. Och de många som hörde honom häpnade och sade: ”Var har han detta ifrån? Vad är det för visdom han har fått, så att han kan utföra sådana underverk med sina händer? 3. Är det inte snickaren, Marias son och bror till Jakob och Joses och Judas och Simon? Bor inte hans systrar här hos oss?” Så blev han en stötesten för dem. 4. Men Jesus sade till dem: ”En profet blir ringaktad bara i sin hemstad, bland sina släktingar och i sitt hem.” 5. Han kunde inte göra några underverk där, utom att bota några sjuka genom att lägga sina händer på dem. 6. Och han förvånade sig över att de inte ville tro.”

Sammanhanget antyder att de som bodde i Nasaret var lite för väl medvetna om hans bakgrund. Jag är övertygad om att Jesus som barn lekte med de andra barnen. Ramlade och skrapade knäna, grät när det gjorde ont. Han var som barn är mest. Nu låg det honom till last. Det gjorde att folk inte ville ta till sig hans undervisning.  För oss finns det andra orsaker. Det är tvåtusen år sedan han verkade här som Guds son. Undren stämmer inte med den världsbild de flesta av oss tagit till oss. Dessutom vill vi inte acceptera att Gud är allsmäktig och god. Många av oss tycker sig nog ha både ett och annat att gå till rätta med om vi skulle träffa på vår Skapare.

Men tänk om han, vilket går att skymta i Bibeltexterna, på grund av vår panik, oro och otro samt ilska mot Gud precis som i Jesu hemstad inte kan slå igenom.

Då betyder det att vi kan hindra Gud att verka och på den andra sidan av myntet kan aktivera hans kraft genom vår tilltro och bön? I 2 Petr 3:12 står det: ”12. medan ni väntar på Guds dag och påskyndar dess ankomst, dagen som får himlarna att upplösas i eld och himlakropparna att smälta i hetta.” Så vad betyder då detta? Eftersom det finns många liknande textställen just med en liknande mening vågar jag påstå att på samma sätt som vi kan bromsa Guds verk på jorden, så kan vi accelerera Guds planer genom att sätta oss in i vad han vill och be om det.

Till er som är intresserade av att själva läsa Bibeln och att inte falla i föutfattade meningar!

1
–>

1. Skrift ska tolka skrift.

Dvs. att Ordet inte kan tolkas av känslor, upplevelser eller olika auktoriteter utan vidare. Jfr Gal 1:8 ”Men om det än vore vi själva eller en ängel från himlen som predikade evangelium för er i strid med vad vi har predikat, så skall han vara under förbannelse.” Detta eftersom Både Paulus och de tolv apostlarna har fått undervisning från Kristus själv. ”Jag vill göra klart för er, bröder, att det evangelium som jag har predikat inte kommer från människor.” (Gal.1.11)

 2.  Klara bibelställen förklarar dunkla.

3. Centrala bibelord förklarar perifera.

4. Upplevelser måste alltså ses i ljuset av Ordet, inte Ordet i ljuset av upplevelser

5. Bibelns syfte är inte i första hand att öka vår kunskap eller stilla vår nyfikenhet, utan syftet är att förvandla våra liv. Detta innebär att den helige Ande ger sanningen åt, och förvandlar dem som med ödmjukt hjärta söker Gud för att lyssna, lyda och bli förvandlade.

6. Ett bibelord har grundläggande en betydelse och det avgörs av det sammanhang i vilket det står, men kan ha flera tillämpningar. Vi ser ett exempel på detta i Apg! Apg 10:10 Han blev då hungrig och ville ha något att äta. Medan man gjorde i ordning maten, kom han i hänryckning. Apg 10:11 Han såg himlen öppen och något som liknade en stor linneduk komma ner. Den var fäst i sina fyra hörn och sänktes ner till jorden, Apg 10:12 och i den fanns alla slag av jordens fyrfotadjur och kräldjur och himlens fåglar. Apg 10:13 Och en röst kom till honom: ”Stig upp, Petrus, slakta och ät!” Apg 10:14 Petrus svarade: ”Nej, nej, Herre! Jag har aldrig ätit något oheligt eller orent”. Apg 10:15 Då sade en röst för andra gången till honom: ”Vad Gud har förklarat för rent skall inte du anse vara orent.” Apg 10:16 Detta hände tre gånger, och sedan togs duken strax upp till himlen.

Detta gällde särskilt för Petrus just i den stunden och vid det tillfället men tillämpningen av denna händelse lever vi i ännu idag.

7. Den bokstavliga meningen i sitt bibelsammanhang är den rätta meningen. Det betyder vad det står skrivet, och inte något annat fördolt.

8. Varje person är beroende av den helige Ande för att förstå Skrifterna.Joh 14:26 Men Hjälparen, den helige Ande, som Fadern skall sända i mitt namn, han skall lära er allt och påminna er om allt vad jag har sagt er.

9. Varje person har själv friheten, rätten och ansvaret att utforska och följa Ordet efter sitt av den helige Ande upplysta samvete.

10. Kyrkohistoria och traditioner kan vara vägledande, men är på intet sätt avgörande för förståelsen av Ordet.

11. Guds löften genom hela Bibeln är tillgängliga genom den helige Ande för varje troende i varje generation.

12. Centrum i Bibeln är Jesus Kristus. Han är ”Ordets kärna (centrum) och stjärna (ljus och klarhet)”. Både i GT och NT. Han var till före skapelsen (Joh 1:1-12)

13. Likaså ska för oss klara bibelställen vara vägledande för att förstå för oss dunkla ställen.

14. Den primära betydelsen kan man  aldrig förstå utanför sitt sammanhang. Det är viktigt att veta hur en vers förhåller sig till det som står före och det som står efter. Sammanhanget måste följas, liksom parallell- sammanhang.

15. Likaså kan man inte heller se bort ifrån vilken typ av text man läser eftersom Bibeln består av flera olika texttyper: Profetiska, Historiska, Poetiska, Evangelier, brev, Apokalyptiska etc. Tolkar vi olika texter på samma sätt, kommer vi att hamna i en förvirrande situation med skenbara oklarheter och motsägelser.

Så Bibeln kan alltså inte bara läsas som en roman eller som en normal historisk text. Om man inte förstår detta, så är man bara hänvisad till sådana som jag.

Published in: on 22 april, 2013 at 19:14  Comments (1)  
Tags: , ,
%d bloggare gillar detta: