Idag ska jag försöka ge en lite mer ”jordnära” förklaring till det jag har skrivit och går därför tillbaks till en passus i ett tidigare inlägg:
”2 Kor 5:17 Alltså, om någon är i Kristus är han en ny skapelse. Det gamla är förbi, se, det nya har kommit.”
.
Som Nikodemus undrade: ”Hur ska man kunna födas på nytt? ”Hur kan en människa födas när hon är gammal? Inte kan hon väl komma in i moderlivet och födas en gång till?”
Men jag kan göra frågan som Nikodemus hade ännu mera invecklad. Hur kan man bli en ny skapelse bara för att man tror på Kristus? Och vad är det gamla då som nu ska vara förbi?
.
Jag tror att jag måste ta det från början!
När vi föds, är det visserligen Gud Fader själv som kallar oss ut i tillvaron. Som en del av hans skapelse. Men den är ju perverterad, alltså skild från Gud. Detta gäller HELA skapelsen!
Så vi föds till att överleva i en tillvaro som inte alls fungerar som Gud hade tänkt. Men för att överleva behöver vi programmeras just till detta.
.
Hjärnan fylls hela tiden med olika sinnesintryck. (sinnen: hörsel, syn, känsel, smak och doft) Hjärnan programmeras alltså.
Inne i oss lever fortfarande det ”lilla barnet”. I behov av trygghet, kärlek och gemenskap. Men våra sinnen har lärt hjärnan en annan verklighet. Svek, kärlekslöshet, brustna illussioner. förluster, smärta och rädslor av olika sorter.
Vi behöver bara kika in på tidningssidorna här på nätet för att inse hur detta dominerar tillvaron.
Men det är också det vi kallar verklighet.
I Bibeln kallas den människa (vi alla) som är så programmerad för ”köttslig”, eftersom vi ju då är i ordning för att överleva som ett djur bland djur. På det sättet är människan inget speciellt.
.
Men vi måste komma ihåg, att vår kropp och hjärnans programmering inte på något vis i sig är sett som något fel inför Gud. Det är ju så vi är skapade. Problemet är fråga om en ”felprogrammering” pga. den skadade skapelsen. Där Jesus gick fram var det så att blind fick sin syn, döva sin hörsel, lama fick ”fötter igen” etc. Så kroppen är inte i sig något ont. Inte sa Jesus till den blinde, ”kliv upp och gå, Gud ska leda dig!” Allt detta behöver vi.
.
Ändå: Det finns inom oss en aning om något mer, något större… det ligger i människans ande. (till skillnad från Guds Ande) Detta är speciellt. Här finns det en dörr på glänt in till Guds eget hjärta.
.
Kika gärna på förklaringen om ”Själisk” i 1917 års översättning:
Här kan vi läsa:
1 Tess 5:23 ”Må fridens Gud själv helga er helt och fullt, och må er ande, själ och kropp bevaras hela, så att ni är utan fläck vid vår Herre Jesu Kristi ankomst.”
Kroppen känner vi ju till, själen i detta sammanhang är detsamma som vår jordiska personlighet och anden är det som vi bär inom oss som kan beskrivas som ”själva levandet!”
Vi ägnar nästan 24 timmar om dygnet att ta in och programmera hjärnan med det vi tar in från dagens ”verklighet”.
Detta är sådant vi utan att ens tänka på matar in i hjärnan nästan 24 tim om
dagen! Talar det om något annat än brist på trygghet, om ondska och fruktan??
.
Detta är skälet till att vi, om vi skulle vilja behaga Gud inte kan göra ett enda smack för honom. Du och jag kan med allt detta inom oss aldrig behaga Gud.
Det är orsaken till att vi måste vända blicken från sådant jag ovan har visat och se på hur Guds Ande (Kristus) kommer in i vårt inre när vi ber om det.
För en del kan det ta ett tag innan vi ser någon skillnad, men för andra kan det ske på en gång. Då är den ”nya människan” etablerad i vårt inre och blir vår rättfärdighet.
ALLTSÅ, fråga inte Gud vad du kan göra för honom, utan vad han kan göra för dig!
[Är något olkart, fråga gärna)
BIBELN OCH VERKLIGHETEN 
Johnny, fördelen med att vara här ute är att olika människor uttrycker sig på olika sätt. Trots det efterlyser jag enklare inlägg från dig. Utan en massa hänvisningar. Å andra sidan gör du som du vill men jag tror att du når ut till fler om fler förstår vad du menar. I överigt tycker jag som vanligt att du skriver en intressant text. Vaya con Dios
Tack för din återkoppling. Det är alltid roligt att få, och nyttigt också! Om jag ska försvara mig, så vill jag inte att det jag skriver bara ska ses som en tyckarblogg, därför ligger hänvisningar med. Dessutom vill jag inte att enkelheten ska hamna på nivån från gamla ”Wild West”-böcker, utan att man ska kunna gå tillbaks och även vid en andra genomläsning finna något. Men det vore förfärligt om det du antyder skulle kunna vara korrekt. Att det blir så ogenomträngligt att folk tröttnar. Jag är inte främmande för det. Men är det hänvisningarna, eller mitt sätt att skriva i stort som är problemet? När du skriver om ”att förstå vad jag menar”, så verkar det mer vara mitt uttryckta sätt att tänka som är problemet!Kanske du kan hjälpa mig? Vad vet jag?Med tillönskan om Guds frid!
Nu har jag läst ditt inlägg ännu en gång. Igår läste jag igenom det lite snabbt och gör man det så kanske det kan vara lite svårförståeligt. Ditt inlägg kräver lite mer…att man kanske läser sakta och med eftertanke vilket jag inte tycker är något fel alls.Det kan visserligen bli så att du missar en del läsare för många gillar inte komplicerade inlägg men samtidigt behövs det lite djupare bloggar här på AB för ytliga bloggar vimlar det av.Ha en trevlig fortsättning på kvällen=)
Tack, Cilla!Skoj att du kom tillbaka! Jag uppskattar också hur du ser på saken (det är ju också så jag själv vill se det). Men faktum är att jag ibland har misstänkt att de som registrerats som besökare kanske bara är in och vänder just pga av detta. Då har jag ju missat ett viktigt syfte med min blogg. Men samtidigt: jag startade bloggen för att jag ville ge en lite djupare förståelse för den kristna tron som våra kyrkor tycks huka för! (Eller inte ens själva förstår???)Jag skulle vilja slippa den tanken, men kommer inte ifrån den.Men välkommen tillbaks!Ha de gott själv!
Jag menar att du skriver på ett sätt som kräver mycket av läsaren. Dels ska man kunna rätt mycket själv, dels ska man förstå dina referenser, dels ska man gå in på dina hänvisningar, dels ska man hänga med i resonemanget. Enkelhet är inte alltid att föredra och det beror väldigt mycket på varför man skriver och till vem. Jag menar bara att det finns mycket som går att förenkla, dels genom att skriva många korta inlägg. Där man genomlyser en liten del av det du tar upp i ett inlägg. Dels kan man hålla sig till en enklare tråd. Jag säger inte att det är fel att skriva som du gör. Jag läser ju. För mig spelar det ingen roll. Jag är intresserad. Men jag tror att andra skulle kunna hänga med om du förenklade lite. Som jag ser det har du inga svårigheter med att förklara nåt. Problemet är snarare att du lägger över mycket på läsaren när det faktiskt inte behövs.
Jag tror att jag förstår vad din poäng. Det är ju klart att jag inte vill tappa läsare pga att jag väljer ett skrivsätt som får läsarna att tröttna.När jag var pojke bodde jag på en plats i norrland där vi fick pitepalt av och till (påminner om öländska kroppkakor). ALLA (utom jag) tyckte att det var kanongott. Hsmig växte bara tuggorna i munnen och jag fick svårare och svårare att svälja. jag kom alltid försent till lektionen efter de luncherna eftersom vi inte fick lämna på tallriken. Nu var dt ju inte mindre näringrikt för mig, men det var alltid en snäll ”mattant” som lät mig gå. Därför vill jag inte vara för tungtuggad. Varför jag skriver? Jo, jag vill berätta om en levande, kraftfull tro så som den har fungerat och på många ställen fungerar fortfarande. Hur man finner den och hur saker ser ut ur Bibelns sammanhang.